Han säger vad han tycker och det han tycker skapar debatt. Donald Trump, mångmiljardären, siktar på att bli republikansk president i USA nästa år.
Donald Trump är ett välkänt namn. Han är stenrik och en lyckosam affärsman. De framgångar han har haft inom näringslivet kan ingen ta ifrån honom. Som president vore han däremot en katastrof för sitt land och för världen. Därför kommer han aldrig i närheten av detta ämbete. Tvärtom kan hans närvaro i den presidentvalkampen – oavsett i vilken kapacitet – göra den till en promenadseger för Demokraterna.
Det är inte ens två månader sedan han offentliggjorde sin kandidatur. Genom att avfärda den tröga politiska processen i Washington DC och efter flera populistiska och främlingsfientliga uttalanden har han med god marginal störst stöd av de 17 kandidater som vill bli republikansk kandidat i presidentvalet.
Men ledningen kommer inte att hålla. Trump är helt enkelt för extrem för att vara presidentmaterial. Han har stämplat mexikaner som "brottslingar, knarksmugglare och våldtäktsmän". Han har sagt att mexikaner tar med sig "enormt smittsamma sjukdomar" till USA.
Han har gjort en lång rad sexistiska uttalanden. Efter den första debatten mellan de ledande republikanska presidentkandidaterna i förra veckan antydde han att den kvinnliga moderatorn Megyn Kelly styrdes av hormoner när hon ställde frågor till honom.
Uttalandena har retat upp partifolket och allmänheten. Donald Trump har portats från att medverka i ett antal tv-kanaler och flera företag har dragit sig ur samarbeten med hans företag.
Dessvärre är inte Donald Trump ensam om att försöka exploatera och göda de opinionsströmningar som tycks finnas i den allmänna opinionen både i USA och i andra delar av den utvecklade världen. Land efter land bygger murar mot människor på flykt. Land efter land ser ett hot i invandringen vare sig den är legal eller illegal. I land efter land anser sig allt fler politiker vara bättre på att ensamma lösa sina problem än att göra det i samarbete med andra.
Väldigt lite tyder dock på att USA kommer att gå i den riktningen. Trump har inte vridit det republikanska kandidatfältet ditåt. Trumps konkurrenter har inte flyttat närmare honom politiskt utan tvärtom angripit honom. En oförsonlig linje i invandringsfrågan är en förluststrategi för en presidentkandidat som måste vinna i vågmästardelstater med växande befolkning av latinamerikanskt ursprung.
Men vart Trump nu än tar vägen kan Republikanerna inte annat än förlora. Trump som republikansk presidentkandidat innebär garanterat nederlag. Trump som oberoende kandidat tar tillräckligt många högerröster från Republikanerna för att utgången ska bli densamma. En Trump som hoppar av valkampen men stödjer den republikanska kandidaten gör partiet minst skada men kan skapa tillräckligt med kritisk badwill.
Ja, det finns förstås ett scenario till: Trump hoppar av och håller tyst. Kan någon föreställa sig det hända?