Vill man vara sĂ€ker pĂ„ att förenkla, spela pĂ„ kĂ€nslor och ta lĂ€tt pĂ„ fakta dĂ„ Ă€r reklamfilm den sĂ€kra metoden. SĂ„ det kommer att pĂ„verka ton och nivĂ„ i valrörelsen att kommersiella producenter av reklamfilm har kapat Ă„t sig en rĂ€tt stor del av de pengar partierna har rĂ„d att sĂ€tta av inför valrörelsen. VĂ€ljarna bör vara beredda pĂ„ att bli översköljda av sĂ„dan politik som gĂ„r att förpacka i förenklad, ytlig â eller rentav demagogisk och hetsande reklamfilm.
Filmerna kommer inte att vara jÀmnt fördelade mellan partierna. Partier har olika resurser och anvÀnder sina pengar pÄ olika sÀtt. Men fyra partier har stora reklambudgetar inför valet, inte lika stora, men alla fyra har möjlighet att satsa mycket mer pÄ reklamfilm Àn de övriga. De fyra Àr, förutom S och M , Àven SD och C. VÀljarna bör vara beredda pÄ att fÄ möta mycket frÄn de hÄllen som inte Àr sakligt, utan inriktat pÄ att piska upp kÀnslor och ibland vÀcka ovilja, ilska och grupmotsÀttningar.
Andra partier har inte lika stora möjligheter, och vĂ€ljarna bör vara beredda pĂ„ att de kan bli utsatta för bĂ„de tjuvnyp och misstĂ€nkliggöranden frĂ„n sĂ„dana som har större reklamfilmsbudgetar. Ăver huvud taget Ă€r det klokt att vĂ€lja andra vĂ€gar att skaffa sig kunskap och ta stĂ€llning till vĂ€rderingar Ă€n att lĂ„ta sig styras av de reklamfilmsbolag som Ă€r duktiga pĂ„ att förpacka, men inte kan förmedla hur man faktiskt ska göra för att styra ett land.
Det har ju börjat droppa sÄdan hÀr film. NÄgon av Socialdemokraternas pÄhejare ute pÄ vÀnsterflygeln angav nivÄ med en tidigare film dÀr propagandamyten om att mycket svÄrt sjuka jagas till arbetsförmedlingen spetsades till med en försÀkringskassetjÀnsteman som tyckte att liket inte skulle lata sig i graven utan hoppa upp och jobba. Det kan bli mer sÄdant innan mitten av september.
De senaste dagarna har alliansen anvÀnt filmtÄrta för att peka pÄ oklarheten om vad S, V och MP kan tÀnkas enas om. Och frÄn S har det gjorts en film som Àr till för att ihop med andra pÄstÄenden suggerera att personalbrist i ÀldrevÄrden drivits fram genom skattesÀnkningar. NÄ, det hade ju inte varit bÀttre för ÀldrevÄrden om de som jobbar dÀr inte hade fÄtt i storleksordningen en extra mÄnadslön, genom jobbskatteavdraget.
Och liksom med alliansens tÄrtbitar Àr det delvis skakigt med underlaget för det intryck som S-filmen Àr gjord för att ge av ÀldrevÄrden. Visst bor fler av de Àldre nu i hemmet Àven dÄ de blir skröpliga, men det kan avspegla ökad vÀlfÀrd. BostÀder och hemsjukvÄrd Àr bÀttre. Och bÀttre hÀlsa minskar vÄrdbehoven. En minskning med nÄgra promilleenheter de senaste Ären av andelen över 80 med hemtjÀnst eller sÀrskilt boende Àr dÀrför inte sÄ mÀrklig. Och det var det vÀl inte heller att minskningen var större Ären nÀrmast före regeringsskiftet 2006.
Mer problem kan nog ligga i att antalet personer med mer betydande ÀldrevÄrd ökar nÄgot snabbare Àn ÀldrevÄrdens samlade antal Ärsverken. Men det visar sig att antalet undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ökat mer och att personalen blivit mer kvalificerad.
Fast om man argumenterar med agitationsfilm behöver man ju inte besvÀra vÀljarna med sÄdan snÄrig verklighet.