Det blev tid att sätta sig och talas vid, ge och ta och kanske hitta en kompromiss om grundskolorna i Strängnäs. Den möjligheten öppnades genom återremissen vid fullmäktige i april, som klubbades efter ett MP-yrkande. Låg det något positivt i återremissen var det just tillfället att ta sig ur en del låsningar, i stället för att rusa rakt på en folkomröstning som knappast något parti och inte heller många av den nya skolorganisationens kritiker från början ville ha.
Så särskilt mycket av jämkande och kompromiss har det inte blivit, inte än i alla fall. Nu blir det tillfälle att fundera över sommaren.
Att en folkomröstning om skolorganisationen skulle kunna ordnas före höstterminen har hela tiden varit orealistiskt. Och till höstterminen är det dags att börja genomföra mycket av fullmäktigebeslutet från 2011.
Detta måste också ha stått klart för alla inblandade när fullmäktige i april återremitterade folkomröstningsfrågan.
Ändå är det lite tråkig bismak i att det tagit så pass många veckor att få fram det återremitterade ärendet från valnämnden. Att dess ordförande Hans-Bertil Karlsson (S), som är intervjuad i gårdagens tidning, menar att det inte gick att få in det i almanackorna tidigare har väl något att göra med att man inte känt sig så pressad.
En återremiss av ett redan känt och förberett ärende brukar ju annars ofta kunna klaras ganska snabbt. Så särskilt tidsödande kan det inte ha varit att sätta samman det faktiskt ganska intressanta underlag som nämnden fick på bordet inför mötet.
Det har varit en lång historia av att det klickat i kommunikation och vilja att se andra sidans ståndpunkter. Förseningen av valnämndens yttrande kan försämra stämningen kring detta ärende lite till.
Men man bör nu inte fastna i detta.
Inför fullmäktige i höst kan man fundera över om en rådgivande folkomröstning om två linjeräta varianter är så väldigt givande: Antingen att eleverna från och med fyran flyttar till grundskolor för årskurserna 4-9 eller att flytten sker efter sexan till rena högstadieskolor.
Möjligheten till jämkningar och kompromisser borde först undersökas.
Går det möjligen att lösa en del med måttliga bygg- och andra investeringar i befintliga skolor? Bakom hela organisationsförändringen ligger ju att om inga elever i årskurserna 4-6 ska byta skola och gå tillsammans med äldre elever så behövs sannolikt ett dyrbart nybygge, som då hamnar i Finninge.
Det är en ganska stor sak, som påverkar kommunens balans mellan lokaler och personalresurser, och därmed angår alla kommundelar, inte bara Strängnäs stadskärna och de närmast intilliggande kommundelarna.
Är det alls rimligt med en folkomröstningsfråga där denna investering i lokaler inte nämns?
I en fråga som är svår att fånga i ett val mellan endast två alternativ bör fullmäktige försöka igen och se om det går att hitta en annan utväg.
Då finns för övrigt en del annat att tänka på och åtgärda. I den färska rapporten om skolor utan skolbibliotek och brott mot skollagens bestämmelser är två av friskolorna i Strängnäs utpekade, men också en av de skolor som berörs av omorganisationen – Tosteröskolan.
En folkomröstningsfråga om Finningeskolan och andra av Strängnäs grundskolor är svår att formulera så att problemets kärnfrågor fångas in. Ett nytt försök att hitta en annan väg framåt bör göras.