Ledare: Att sticka huvudet i sanden löser inte budgetproblemen

Maj månads sammanträde i Eskilstunas kommunfullmäktige ställs in, eftersom inflödet av ärenden varit så lågt. Det skedde senast i september 2012.

Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i en kommun. Frågor som klubbas på mötena bereds av kommunstyrelsen. På mötena har oppositionen även möjlighet att ställa frågor till styret. 

Man skulle kunna tro att det fanns gott om ärenden att ta upp och ämnen att diskutera. Eskilstuna är ju inte direkt en problemfri kommun och nu går Sverige in i en lågkonjunktur som kommer slå extra hårt mot kommunerna.

Tuffa tider, svåra beslut och försämrade förutsättningar. Det samlade budskapet från Kommunsverige är inte direkt uppmuntrande. 

Runt om i landet dras nu svångremmen åt – hårt och snabbt – när politiker och tjänstemän försöker få ihop budgeten för 2024. Men med kraftigt ökande kostnader är det inte lätt. Det varnas för att det kommer att ske smärtsamma hugg i välfärden. 

Vändningen i kommunernas ekonomi har gått fort. Pandemiåren 2020 och 2021 uppvisade de starkaste resultaten i kommunsektorns historia. 

Även 2022 hade kommunerna ett starkt ekonomiskt resultat och många av dem, inklusive Eskilstuna, kunde sätta av pengar till den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR). Ett starkt bidragande skäl till den goda ekonomin var de många statsbidrag som betalades ut för att mildra effekten av pandemin.

Men till skillnad från pandemitiden kan kommunerna, trots hög inflation och lågkonjunktur, inte längre räkna med extra pengar från staten.

När vårbudgeten nyligen presenterades framstod kommunerna som den stora förloraren. 

För en kommun som Eskilstuna är det ingen god nyhet. Under 2023 beräknas kommunens nettokostnader öka med 8,3 procent samtidigt som skatteintäkterna och statsbidragen endast ökar med 2,3 procent. 2024 försämras ekonomin ännu mer. 

För att få ekonomin att gå ihop har Eskilstuna alltför ofta förlitat sig på statsbidrag, höjda utdelningskrav från de kommunala bolagen och försäljning av mark och fastigheter. 

Att blåsa upp den kommunala ekonomin på detta sätt är minst sagt en vansklig strategi. Det krävs inte mycket för att få punka – vilket kommunens ekonomi uppenbarligen fått. 

I en intervju i Dagens Samhälle (8/5) medger kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) att man ”skjuter fram sin budgetprocess för 2024 så långt man kan, i hopp om att hinna få besked från regeringen om eventuell förstärkning av statsbidragen.”

Under tiden gör kommunen alla besparingar den kan. Den summa som 2022 sattes av till RUR kan användas för att försöka freda skolan och äldreomsorgen i ett år eller två. Men Jansson medger att det bara fungerar om staten kommer till undsättning.

Att kommunfullmäktiges sammanträde ställs in i maj tycks därför inte handla så mycket om att man inte har ärenden och frågor och diskutera. Bristen på ärenden verkar i stället handla om att den styrande majoriteten (S+M) väljer att sticker huvudet i sanden och att oppositionen inte förmår styret att agera mer proaktivt. 

Det är riktigt illavarslande.