Vid årsskiftet skärpte Centrala studiestödsnämnden (CSN) definitionen på skolk. Sedan dess har också inrapporteringen från gymnasierna blivit bättre.
Men medan det numera är ganska känt vad konsekvenserna blir för en skolkande gymnasist är det tämligen tyst om vad som händer vid skolk från grundskolan.
Gymnasiet är i teorin en frivillig skolform. För att få studiebidrag från CSN krävs att man bedöms bedriva heltidsstudier. En elev som skolkar från gymnasiet får sitt studiebidrag indraget. I somras rapporterade CSN att 19 000 gymnasister hade så stor ogiltig frånvaro från skolan under det gångna läsåret att studiemedlet drogs in. Förutom det kunde andra bidrag till hushållet påverkas, exempelvis bostadsbidrag och underhållsstöd.
Majoriteten av gymnasisterna fick dock studiebidraget indraget under kortare perioder. Om de slutade skolka fick de också tillbaka sitt studiebidrag. Kopplingen inga studier – inga pengar var uppenbar.
Det är annorlunda med grundskolan. Den är obligatorisk för alla barn mellan 7 och 16 år. Med skolplikten följer en lagstadgad rätt till utbildning och en skyldighet att delta i den. Sveriges Radio P4 Jönköping rapporterade dock nyligen om en pojke på ett högstadium i Eksjö kommun, som under höstterminens första två månader endast skrapat ihop fem skoldagar – totalt, alltså. De dagar han dök upp kom han dessutom för sent till lektionen.
Men trots att kommunen vidtagit flera åtgärder för att få pojken och hans föräldrar att inse att han måste gå i skolan så har pojken uteblivit från undervisningen. Så nu har kommunen hotat med att bötfälla föräldrarna om inte pojken kommer tillbaka till skolan – 50 000 kronor, beräknat på 1 000 kronor per dag och förälder.
Det är inte utan att man funderar på hur det kan ha gått så långt att kommunen ser bötfällning av föräldrarna som enda utväg. Varför går inte pojken till skolan? Har det med skolan eller hemsituationen att göra? Eller är det något annat? Har man gått till botten med detta eller har man bara tjatat på pojken och hans föräldrar om vikten av att gå i skolan?
Har kommunen tänkt på möjligheten för pojken att byta skola, eller rent av få undervisning i hemmet? Det är väl ändå inte själva skollokalerna som är det viktigaste, utan att han får den undervisning han har lagstadgad rätt till.
Visst är det föräldrars ansvar att se till att barnen går till skolan och deltar i undervisningen, men det åligger också skolan att bedriva undervisning på ett sådant sätt att eleverna kan och vill ta till sig den.
En rapport från Skolverket om just skolk och vägen tillbaka framhåller hur viktigt det är att vuxna omkring barnet samverkar – lärare, föräldrar, socialtjänst, stödgrupper med flera. Ett hot om böter vittnar snarare om vuxna på kollisionskurs än om samverkan.
Att det eventuella vitet ska delas lika mellan föräldrarna är i och för sig bra. De har ju lika stort ansvar att se till att pojken fullföljer sin grundskoleutbildning.
Det är dock tveksamt om en ekonomisk pisksnärt om 25 000 kronor per förälder är rätt sätt att motivera pojken att gå tillbaka till skolan.