Huruvida rÀtten dömde rÀtt, som ansÄg Behring Breivik som tillrÀknelig, kan vara osagt. Det handlar om svÄr juridik. Klart Àr dock att en handling som pÄ vardagssprÄk bedöms som sjuk inte behöver bottna i en sjukdomsdiagnos.
Och alla tycks vara nöjda med domen â Ă„klagaren, de överlevande och de mördades anhöriga. Ăven Behring Breivik sjĂ€lv. En rĂ€ttslig bedömning av mördaren som otillrĂ€knelig hade inte nödvĂ€ndigtvis satt honom pĂ„ fri fot tidigare, men försvĂ„rat mycket. Behring Breivik hade garanterat överklagat. Det skulle bli svĂ„rare för honom att hĂ€vda bilden av sig sjĂ€lv som politisk krigare, om han förklarats lida av paranoid schizofreni och psykos. Ett utdraget överklagande â som fortfarande inte ska uteslutas men varit garanterat vid en dom om otillrĂ€knelighet â hade förlĂ€ngt de levande offrens sorgeprocess.
Vid vĂ€rderingen av Behring Breivik bör man ocksĂ„ se bortom sjukt eller friskt i medicinsk mening. Mer Ă€n nĂ„got annat Ă€r han en produkt av en specifik högerextrem subkultur, med konspirationsteorier om ett förestĂ„ende islamiskt övertagande av Europa â en utveckling som möjliggörs av vĂ€sterlĂ€ndska politiker som lider av kulturellt sjĂ€lvförakt.
Den hĂ„rda kĂ€rnan i denna rörelse bestĂ„r av personer som fĂ„ utanför deras egen krets har hört talas om. Men samma förestĂ€llningar om islamisering och civilisationskrig, klĂ€dda i samma sprĂ„kliga kod, torgförs av mer etablerade partier med sĂ€ten i vĂ€steuropeiska parlament â Ă€ven i Sverige, om Ă€n i mindre utstrĂ€ckning efter terrordĂ„den i Norge.
Behring Breivik tog sitt kall ojÀmförligt mycket lÀngre Àn nÄgon annan ur denna subkultur. Men de ord och konfliktbilder som har förgiftat hans sinne finns i ett kommunfullmÀktige nÀra dig.