För vissa är det svårare än för andra. Som krigsflyktingar. De är många. FN:s flyktingorgan UNHCR anger de registrerade internflyktingarna från kriget i östra Ukraina till över en halv miljon. Inte alla ukrainare som tvingats lämna sina hem ger sig dock till känna hos myndigheter. Många bosätter sig hos anhöriga eller hittar boende på egen hand och bryr sig inte om att skaffa flyktingsstatus.
För att få det verkliga flyktingantalet bör därför antalet registrerade flyktingar multipliceras med två till tre gånger, menar UNHCR. Därutöver tillkommer omkring 300 000 flyktingar som registrerat sig hos myndigheter i grannländerna.
Det betyder att bortåt två miljoner människor är på flykt, vilket är i nivå med flyktingsströmmarna under kriget i Bosnien och ger en bild av det rysk-ukrainska krigets omfattning.
En hel del av flyktingarna kan bygga upp en ny framtid på andra platser i Ukraina. Men många är de för vilka flykten innebär förlorat fotfäste i tillvaron, socialt och ekonomiskt. Den svaga ukrainska staten är ofta till liten eller ingen hjälp.
Till problemen bidrar det faktum att landets ekonomi är i kris. Bakgrunden är att Ukraina har plundrats av den oligarkiska politiska klassen under hela sin tid som självständig stat.
Och så är det kriget. En avgörande del av den ekonomiska infrastrukturen i krigsområdet är utslagen. President Petro Porosjenko sade i går att tio procent av landets produktionskapacitet är raserad. Viktig handel med Ryssland har frusits. De internationella sanktionerna mot ryska storföretag och banker är absolut nödvändiga för att hejda Putins aggression och välkomnas av Ukraina, men slår också mot den ukrainska ekonomin. Valutan hryvnja har försvagats nästan lika mycket som ryska rubeln.
Det enskilt största ekonomiska problemet för Ukraina på kort sikt är energibristen. Kriget har stoppat det mesta av kolproduktionen i öst och Ryssland har avbrutit gasleveranserna till Ukraina. Vissa västliga grannar skickar tillbaka till Ukraina en del av den ryska gas som kommit till dem den vägen. Men det räcker inte. Över hela landet stängs nu elen av fyra timmar per dygn, och det är kallt i många bostäder och institutioner.
De minst bemedlade drabbas hårdast, samtidigt som lejonparten av volontärsinsatserna är riktade till stöd för krigsinsatsen i öst. Men civilsamhället gör en hel del, däribland frivilligorganisationer utanför Ukrainas gränser – i Sverige, i Sörmland.
Pingstkyrkan i Eskilstuna har länge bedrivit humanitärt arbete i kommunens vänort Lviv, ett samarbete som församlingen också var med om att etablera. Kyrkan är bland annat medfinansiär av en dagverksamhet i Lviv för barn som lever i social utsatthet.
I januari sänder man ner en lastbil med vinterkläder, vinterskor och filtar för att lindra kylan på barncentret, på ett barnhem – för behövande krigsflyktingar som kommit till Lviv och för andra Lvivbor som lever i fattigdom. Insamling sker i Eskilstuna (se annons i gårdagens tidning).
Det är ett förhållandevis enkelt sätt att göra livet lite lättare för ett betydande antal människor, och en möjlighet för boende i och runt Eskilstuna att göra en medmänsklig insats i juletid.