Rapporten visar att Socialdemokraterna varken har förstått samtiden eller partiets plats i den. Det handlar då inte bara om enskilda idéer som att skattenivån bör vara högre och att vinstuttag för företag inom vården och skolan bör begränsas. Allvarligare är en samhällsanalys som i sina bärande delar står och stampar i det förgångna.
När Socialdemokraterna blickar ut mot världen och försöker fånga essensen av de tre senaste decenniernas globalisering noterar de visserligen att hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Men snabbt flyttar partiet fokus och ser lönedumpning, sociala konflikter, svaga fackföreningar och ett globalt finanskapital på jakt efter snabba klipp. Frihandeln sägs förstärka den ojämlika fördelningen av resurser och urholkning av sociala rättigheter påstås bli resultatet av länders konkurrens om investeringar.
Människors utvandring för arbete i ett annat land beskrivs inte i termer av längtan efter ett bättre liv eller förverkligande av en dröm utan kort och gott ”påtvingad migration med stora mänskliga uppoffringar”.
Utvecklingen i den svenska offentliga sektorn med privata entreprenader, offentlig-privata partnerskap, företags rätt att utmana privata monopol kontrasteras mot den gamla socialdemokratiska politiken där ”demokratiskt beslutade” prioriteringar skulle gälla snarare än ”marknadens vinstjakt”. Budskapet är att möjligheterna att bedriva en god välfärdspolitik försvåras när privata företag får utföra tjänster som betalas via skattsedeln. Även här finns några meningar om konkurrensens fördelar. Det bestående intrycket är ändå en önskan om att inget av det behövdes, att människor nöjde sig med att vara väljare och inte hade möjlighet att rösta med fötterna, att de inte ställde kvalitetskrav på den offentliga sektorn som de gör på marknaden, att politikerna hade större kontroll.
Den som vill kan förstås hitta även en del nytänkande i rapporten, som i avsnittet om partiets arbetsformer. Men det ideologiska innehållet är väldigt mycket retro. De är en längtan tillbaka till åtminstone början av 1980-talet, till tiden före globaliseringen, den stora omställningen i industrin, kapitalavregleringen, EU-medlemskapet. Knappast en idégrund för ett parti som vill regera i 2010-talets Sverige.