En ofarlig Björn

– Det är inget självändamål att opponera.
Så sa Flens oppositionsråd Björn Zetterqvist (M) i april 2007 till tidningen som svar på kritiken att hans oppositionspolitik dittills varit så gott som osynlig.

Ledare2010-03-26 06:30
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Han lovade också en tydligare profilering närmare nästa val. Men trots att det är valår är oppositionen i Flen fortfarande en väldigt tystlåten och otydlig historia.

Inget av de borgerliga oppositionspartierna har själva eller tillsammans presenterat en enda skuggbudget under hela mandatperioden. Zetterqvist ser nämligen inte poängen med att komponera egna politiska förslag när dessa ändå inte kommer att röstas igenom i fullmäktige. Men det bygger på en rejäl missuppfattning om vad det innebär att bedriva oppositionspolitik. Genom att presentera ett komplett budgetförslag visar ett parti eller allians på den egna politiska viljeinriktningen, och på förmågan att ta helhetsgrepp om kommunens alla verksamheter.

Men i stället för att utgöra ett alternativ till den styrande majoriteten, Socialdemokraterna och A2000, fungerar Moderaterna genom Zetterqvist snarare som ett slags rådgivningsinstans. Han har ifrågasatt upphandlingsförfaranden, skolors utformning, placeringar av äldreboenden och liknande. Han har också tillsammans med andra borgerliga oppositionspolitiker med rätta kritiserat majoritetens riskabla nollbudgetar. Men oavsett det berättigade i ifrågasättanden och kritik, är detta inte nog för att betraktas som alternativ till majoritetens politik.

Björn Zetterqvist är heltidsarvoderad för att bedriva oppositionspolitik. Det finns ingen anledning att tvivla på att han arbetar sina timmar, men han arbetar med fel saker. Han engagerar sig i detaljer och uttrycker sig som en förvaltningschef. Han vill hellre i tysthet stötta och inspirera till förändring än peka ut den egna politikens vägval.

– Jag har inte för avsikt att stå och gapa varken i pressen eller fullmäktige. Jag är intresserad av att det händer saker, inte att det låter mycket, sa Zetterqvist 2007.

Men politik ska låta. När idéer såväl som tillvägagångssätt diskuteras ska det höras, inte bara i kommunhusets sammanträdesrum och politikerkorridor utan hela vägen ut till medborgarna. Det är anmärkningsvärt att den politiker som skattebetalarna i Flen avlönar för att offentligt diskutera med majoriteten, varken vill höras eller bryr sig om att presentera något heltäckande alternativ.

Läs mer om