Det politiska arbetet med budgeten i Eskilstuna kommun brukar betyda en del siffertrixande. Partierna ägnar sig åt att retoriskt fluffa upp sina satsningar till betydligt större belopp än vad som kommer den kommunala verksamheten till del. Det som ges med ena handen exponeras stort, medan det som tas tillbaka med den andra förpassas till det finstilta.
I veckan presenterade partierna sina budgetförslag för nästa år. Liksom tidigare är det mycket fokus på skola och förskola – för att utgiftsområdet är det i särklass största och för att den berör väldigt många medborgare som ställer krav. Men det handlar även om att Eskilstunas skolor och förskolor har stora problem i form av svaga studieresultat och stora barngrupper. Alltså är de folkvalda pressade att visa handlingskraft.
Den politiska majoriteten har presenterat sin budget som en skol- och förskolesatsning på 70,5 miljoner kronor, medan de borgerliga partierna nöjer sig med 50 miljoner till skola och förskola.
Från de 70,5 miljonerna måste man först dra bort 30,5 miljoner som är kompensation för demografiska förändringar. Sedan ska man subtrahera med ytterligare ett antal poster, som gamla tillfälliga anslag och effektiviseringskrav. Kvar blir då 20,7 miljoner i egentlig resursförstärkning. Det är den siffran barn- och utbildningsförvaltningens ekonomienhet kommer att redovisa för nämnden i dag.
Men det stannar inte här. Barn- och utbildningsnämnden går i år mot underskott som enligt första delårsprognosen är 11,4 miljoner. Dessa pengar ska sparas in åren efter, vilket kan betyda att en stor del av satsningen på 20,7 miljoner försvinner.
Kvar blir då en högst modest anslagsökning. De 70,5 miljoner som majoriteten i måndags presenterade som ”Summa skolsatsning 2013” krymper då till runt tio miljoner.
Samma sak händer med de borgerligas budget. Fallhöjden där är dock högre, eftersom Alliansen vill ge barn- och utbildningsnämnden 20 miljoner kronor mer än majoriteten.
Årets underskott hos barn- och utbildningsnämnden – om prognosen håller – kan visserligen täckas med extraanslag. Problemet är att kommunen ofta har fler hål att täppa till. Som ökade kostnader för försörjningsstöd, Eskilstunas eviga problem.
Och här ägnar sig framför allt majoriteten åt önsketänkande. Majoritetspartierna anser att deras tre miljoner i insatser för att sänka försörjningsstödet gör att man kan minska försörjningsstödsbudgeten med fem miljoner. I ett slag har majoriteten två nya miljoner att lägga på annat. På pappret.
När Moderaterna förr i tiden budgeterade sådana dynamiska effekter på riksplanet hånades de av Socialdemokraterna. I en situation som denna skulle S säga att reformerna är underfinansierade med minst två miljoner.
Den som håller sig i verkligheten ser att kostnaderna för försörjningsstöd spräckte budgeten med 23 miljoner förra året och tvingade kommunstyrelsen att tillföra arbetsmarknads- och familjenämnden 16 miljoner i extraanslag.
Så vad ska man kalla alla dessa manövrar. En del av politikens spelregler där den egna politiken förskönas. Det är ett möjligt svar. Ett annat är att politiker helt enkelt försöker lura sina väljare.