I lördags demonstrerade sjuksköterskor på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. De krävde nolltolerans mot vårdskador. Det kravet bör få ett brett folkligt stöd.
Varje år får omkring 100 000 patienter i Sverige nya sjukdomar och skador som en direkt följd av vården de har fått. Cirka 3 000 av dem dör på grund av detta. Enligt beräkningar från Socialstyrelsen orsakar vårdskadorna drygt 600 000 extra vårddygn på landets sjukhus.
Även om det är orealistiskt att uppnå en målsättning som innebär en 100-procentig patientsäkerhet, så är det av flera skäl viktigt att hela tiden arbeta för att minimera antalet vårdskador.
Det främsta skälet är förstås att så många patienter som möjligt ska förskonas från ytterligare lidande. Ett annat skäl – som troligen är viktigare för vårdgivarna – är rent ekonomiskt: färre vårdskador ger färre vårddygn och därmed lägre kostnader.
Trots att alla parter är överens om ambitionen att förbättra patientsäkerheten, finns risk för en utveckling i motsatt riktning. Många landsting måste spara pengar. Antalet vårdplatser minskar och antalet anställda reduceras.
Konsekvenserna kan bli fler överbeläggningar med ökade risker för en allt mer stressad personal att göra misstag och för att brister i hygienen ska uppstå.
Landstinget i Sörmland ligger inte så illa till när det gäller patientsäkerheten. Vid den undersökning som gjordes i oktober förra året hade antalet patienter med vårdrelaterade infektioner minskat från 7,5 på våren till 6,8 procent.
Rikssnittet var 9,3 procent. Antalet anmälningar till patientförsäkringen i Landstinget Sörmland ökade förra året – men i något mindre grad än genomsnittet för landet.
I år kommer 525 miljoner kronor att delas ut till landsting som förbättrar patientsäkerheten. Det har staten och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, kommit överens om. Enligt denna överenskommelse är det framför allt inom tre områden som förbättringar ska belönas.
Det handlar om att minska förskrivningen av läkemedel, att rapportera överbeläggningar till ett centralt register samt att sjukhusen och vårdcentralerna ska följa hygienrutiner och klädrutiner.
På den sista punkten finns det en del övrigt att önska av vårdpersonalen i Sörmland. Enligt den senaste undersökningen är det hela 45 procent av personalen som ännu inte klär sig som det är stipulerat eller som tvättar händerna inför kontakten med en ny patient.
Hygiensjuksköterskan i landstinget, Ingela Nilsson, säger till Katrineholms-Kuriren att det kan bero på att personalen inte tänker på det. Det är synnerligen anmärkningsvärt eftersom det i mer än 150 år har varit känt vad en god handhygien betyder för patienternas säkerhet.
Om all vårdpersonal i Landstinget Sörmland börjar tvätta och sprita händerna innan en ny patient börjar behandlas så kan landstinget säkert få ett par miljoner kronor av SKL. Men troligtvis sparas än mer pengar genom färre vårddygn till följd av att antalet vårdrelaterade infektioner minskar.
Det är ett väldigt lätt sätt att spara pengar.