Men sett i ett längre perspektiv är det naturligtvis en stor sak att den stagnation som rådde en tid numera har tagit slut, så att Eskilstuna är en växande kommun i en växande Mälardalsregion.
Fullmäktigebeslutet tidigare i höst om översiktsplanen var om något en bekräftelse på den nya situationen. En inriktning på att det verkligen ska kunna byggas fler bostäder är tydlig från de förtroendevalda, och både efterfrågan och utbud på bostäder kan väntas tillta.
Viktiga steg för att vända utvecklingen var, som många gånger konstaterats, förbättringen av järnvägen och tillkomsten av Mälardalens Högskola. Verkningarna av detta är långsiktiga och successiva, i allt högre grad blir Mälardalen en arbetsmarknad med kortare restider, mer pendling över kommungränserna och bättre förutsättningar för fortsatt befolkningsökning. Framför allt när det gäller järnvägen är det dock inte fråga om en engångsinsats som gjorts och som sedan bara behöver underhållas. Det finns åtskilliga järnvägsinvesteringar som successivt kan göras i Mälardalen för att bygga vidare och möjliggöra att boende och arbetsmarknad fungerar väl
Det kan ju inte bli en högskola till i Eskilstuna. Landet är väl försörjt med universitet och annan högre utbildning. Problemen i den sektorn handlar nu framför allt om kvalitet, om att kurser med låg standard ska upphöra eller förbättras och om att nivån på en del håll behöver höjas på både forskning och studieprestationer. Inriktningen på tekniska kunskaper i Västerås och Eskilstuna är dock en styrka som det gäller att förvalta väl.
En ingenjörskultur bär upp välståndet i ett land som Sverige. Den behöver ständigt förnyas och utvecklas, men den har under senare årtionden kommit under hot från svagare resultat och svagare intresse för matematik och naturvetenskap i gymnasiet. Detta är dock ett område där en del resultat av skolreformer börjar synas tidigt, i elevers val av ämnen på gymnasiet och i ansökningar till ingenjörsutbildningar.
Eskilstuna och Torshälla uppstod där det fanns vattenkraft som energikälla. Industrin och dess föregångare skapade det som nu passerar hundratusenlinjen. Att statyn Smederna ställs på plats igen är ett riktigt tänkt inslag i firandet. Flytten i samband med torgombyggnaden var så pass kort att antalet meter inte är något att tvista om. Däremot kan det vara en besvärande symbolik i att Smederna kommer att stå i ena änden på stadens främsta berusnings- och krogstråk.
Välstånd uppstår med arbete, företagande och inte minst industriell förmåga. Eskilstuna är beroende av ett förbättrat svenskt näringslivsklimat, där det är arbetsvänliga skatter, en bra miljö för investeringar och företagaranda som får betyda mycket, samtidigt som sådana kvarnstenar som alkohol förhoppningsvis får minskad betydelse.
Ett växande Eskilstuna är en del av ett växande Sverige. Till svensk frihet söker sig fördrivna, förtryckta och förföljda. De som försöker påstå att sådant är en försvagning borde inse att om det var riktigt skulle USA och Kanada vara länder sänkta i fattigdom och stagnation. De är tvärtom ytterst dynamiska samhällen, bland de rikaste i världen. Och trots att de skött en del saker onödigt illa på senare år är USA, till stor del genom invandringens dynamik och ett fritt samhällssystem, världens mäktigaste land.