Attackerna mot EU-migranter tycks bli fler och allt mer våldsamma. Få av dessa brott polisanmäls och än färre leder till åtal. Så kan det inte fortsätta.
Tidigt i lördags morse angreps ett läger som EU-migranter satt upp i Göteborg. En man högg mot tält med ett macheteliknande föremål och skadade en kvinna. En man slogs ned med hammare, Tre husvagnar sattes i brand och totalförstördes tillsammans med en stor del av lägret.
Lördagens attack är bara den senaste i en lång rad angrepp mot enskilda EU-migranter och mot de boplatser som de bygger upp. Enligt tidningen Expo har 76 attacker mot EU-migranter utförts under 2014 och fram till halvårsskiftet i år.
Dagens Nyheter har granskat 25 av de grövsta brotten som begåtts mot migranterna från 2014 till nu. Fem har lett till åtal. Av 14 attacker mot migranternas läger har bara två gått vidare till åtal.
Det finns anledning att tro att mörkertalet är stort. Migranterna som kommer från Rumänien och Bulgarien har inte några positiva erfarenheter från polis och andra myndigheter och drar sig för att anmäla övergrepp av olika slag.
Föraktet och hatet som visas mot EU-migranterna är skrämmande. Insikten tycks inte finnas hos alla i allmänheten att dessa människor kommer från utomordentligt svåra förhållanden och att – vilket är viktigt – de har all rätt att vistas här i landet. De har också rätt att utanför affärer eller på andra välbesökta platser be förbipasserande om pengar.
Det finns nätsajter där folk uttrycker sin avsky mot fattiga EU-migranter och det våld som begås mot dem måste i de allra flesta fall rubriceras som hatbrott. Sådana kan vara svåra att rent juridiskt bevisa, men något annat motiv är svårt att hitta. I all synnerhet som EU-migranterna ofta är romer.
Det är inte någon vild gissning att polisen även fortsättningsvis kommer att få in anmälningar om brott som begås mot dessa människor. Det är inte heller någon vild gissning att polisen också fortsättningsvis kommer att avskriva anmälningarna i samma stora utsträckning som tidigare.
Mot den bakgrunden är det bästa som kan hända för att skydda migranterna från attacker mot deras bostäder att kommunerna öppnar möjligheter för dem att bo inomhus under ordnade förhållanden. Alternativt att ge dem möjligheter att slå upp sina tält eller ställa sina husvagnar på kommunala campingplatser, där viss bevakning finns.
Nu är verkligen inte alla kommuner villiga att göra detta. I Katrineholm har kommunalrådet Göran Dahlström (S) förklarat att kommunen inte ställer upp på något sätt för EU-migranterna. Vill någon hjälpa är det frivilligorganisationers och kyrkors sak, menar han. Samma inställning har den politiska ledningen i Eskilstuna haft, även om det snart kan bli ändring på det.
Ovilja hos politiker att ordna tryggare boenden ökar misstänksamheten mot de EU-migranter som befinner sig i Sverige. För att motverka våldet har lokalpolitiker en större betydelse än många av dem anar.