Det blir ingen bindande omfördelning av flyktingar bland EU-länderna. Det stod klart efter torsdagens stundtals hätska EU-toppmöte som pågick fram till småtimmarna på fredagen. Resultatet är beklagansvärt.
EU-kommissionens förslag om att 40 000 flyktingar som anlänt till Grekland och Italien, samt 20 000 FN-kvotflyktingar, skulle fördelas mellan EU-länderna enligt kriterier som befolkningsstorlek och BNP, föll. EU-ledarna enades i stället om att mottagandet ska ske på frivillig basis.
"Om det här är er idé om Europa kan ni behålla den för er själva", sa Italiens premiärminister Matteo Renzi om misslyckandet. Han har en poäng.
Italien och Grekland är satta under hård press, i och med att det är via dessa länder som merparten av flyktingarna från exempelvis Syrien och Eritrea tar sig till Europa. De allra flesta EU-stater vill göra så lite som möjligt för att avlasta dessa gränsländer.
EU-ledarna har haft lätt att enas när det har handlat om att försvåra för människor som flyr krig och förtryck att komma till Europa. Det syns bland annat genom de taggtrådsbeklädda murar som har rests mellan Grekland och Turkiet och som övervakas av EU:s gränsbevakningsorgan Frontex, samt det nyligen fattade beslutet om hårdare tag mot människosmugglare. Men när det har handlat om att värna asylrätten, hjälpa till och visa solidaritet, har det gång efter annan tagit stopp.
Sverige är för bindande kvoter. Statsminister Stefan Löfven (S) lät sig trots det inte nedslås av att toppmötet landade i att mottagandet baseras på frivillighet. Han gick så långt som att kalla mötesresultatet "ett genombrott".
Beskrivningen är väl optimistisk. Faktum är att siffran 60 000, i EU-kommissionens förslag, är extremt låg med tanke på de enorma behov som finns. Förra året anlände mer än det tiodubbla antalet asylsökande till Europa. I år väntas ytterligare ökningar.
Ett bidande kvotsystem måste till och på sikt måste också kvoterna växa rejält.