I dagarna inleds Rysslands stora militärövning Zapad-2013, som övar olika krigsscenarier gentemot väst. Zapad betyder just Väst på ryska.
Denna gång sägs övningen vara inriktad på fingerade invasioner av Baltikum samt, enligt obekräftade uppgifter, innehålla en upprepning av de övningar av kärnvapenbombning av Polen som gjordes 2009.
Övningen är visserligen betydligt mindre i omfattning än den mobilisering som Putin chockade omvärlden med i mitten av juli, men med den stora skillnaden att Zapad-2013 inte är en försvars- utan en attackövning.
Att säga att Ryssland rustar upp är inte ett uttryck för rysskräck. Det är ett etablerat faktum. Fram till 2020 ska landet bland annat införskaffa 1600 (!) nya stridsflygplan och helikoptrar, 24 ubåtar och 54 fartyg.
Denna upprustning är dock inte det enskilt största hotet mot Nordens eller Europas säkerhet. För medan Putin rustar upp i rasande takt, och genomför storskaliga övningar av ett slag som inte genomförts sedan kalla kriget, är de europeiska länderna i full fart med att sänka sina försvarsanslag. Samtidigt genomför USA en kraftig minskning av sin militära kapacitet på kontinenten.
Frankrike, Tyskland och Italien har minskat sina försvarsbudgetar mellan 2003 och 2012. Och i Storbritannien genomförs just nu den största nedskärningen av landets försvar i modern tid. Dessa två faktorer samverkar till att urholka stommen för Europas säkerhetspolitiska trygghet.
USA:s president Barack Obama har beslutat om minskad närvaro i Tyskland och Italien. Det innebär inte bara färre soldater, utan även ett minskat antal amerikanska stridsflygplan och en total frånvaro av stridsvagnar. I dag beräknas 64 000 soldater finnas kvar. När nedskärningarna är klara 2015 kommer endast 37 000 amerikanska soldater att vara kvar. Det kan jämföras med de 122 000 som fanns i Europa tre år efter Sovjets fall.
Fredsforskningsinstitutet Sipris årsrapport för 2012 visar tydligt att USA:s ekonomiska problem fått en direkt effekt på de militära utgifterna, som sjönk med 5,6 procent förra året. Rysslands försvarsutgifter ökade samtidigt med 16 procent och kommer mellan 2013 och 2015 att öka med 40 procent.
Sipri beräknar att Rysslands försvarsanslag, som andel av BNP, nu är lika stort som det amerikanska, 4,4 procent. Ser man till perioden 2003-2012 har Ryssland ökat sina militära utgifter med 113 procent, jämfört med USA:s 32 procent.
Det är siffror som förvisso är viktiga att sätta i relation till hur stor del respektive land har av det totala försvarsanslaget i hela världen. Där är USA fortfarande totalt dominerande med nästan 40 procent (682 miljarder dollar). Sipri beräknar Rysslands andel till 5,2 procent (90,7 miljarder dollar).
Men trenden är tydlig, Ryssland är på marsch.
Sveriges förhoppning om europeisk och amerikansk hjälp i händelse av kris bygger på tanken att det finns amerikanska och europeiska trupper att tillgå.
Frågan är om det finns några att undvara. Och då riskerar goda råd att bli ryska.
Csaba Bene Perlenberg är liberal skribent med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik.