Den humanitära katastrofen som konflikten och kriget i Syrien har skapat är enorm. FN:s flyktingorgan UNHCR gick nyligen ut med sin största vädjan någonsin om stöd 34 miljarder kronor behövs för att hjälpa syrierna på flykt!
Siffrorna talar sitt eget skrämmande språk. 1,6 miljoner människor har sökt sig till grannländerna för att få skydd. Fortsätter den utvecklingen kommer den siffran att ha mer än fördubblats till 3,5 miljoner till årsskiftet. I landet beräknas 6,5 miljoner människor vara på flykt. Sammanlagt innebär det att hälften av landets befolkning lever under vidriga omständigheter där bristen på mat, vatten, medicin och tak över huvudet är akut.
En rännil av de syriska flyktingarna tar sig på olika sätt till Europa. Förra året sökte drygt 7700 syrier asyl i Sverige. 2011 var det 627 syrier som gjorde det och i år uppskattar Migrationsverket att 18000 kommer hit. Få av dem lär få avslag på sina asylansökningar.
Inom EU varierar synen på flyktingar starkt. Under förra året sökte i runda tal 332000 personer asyl i de 27 EU-länderna. Fem länder tog sig an 70 procent av dessa. Sverige beviljade 12600 personer asyl, vilket motsvarar 17 procent av alla beviljade asylansökningar i EU. Som en jämförelse kan nämnas att Estland beviljade asyl i 20 ärenden under samma tid.
Orimligheterna i det system som gäller är tydliga och har varit så i många år. 1999 för 14 år sedan började arbetet med att harmonisera reglerna för asylmottagning och asylprövning. I onsdags kröntes arbetet med framgång. Då röstade Europaparlamentet för ett system som innebär att en asylsökande ges likartade möjligheter att få sin sak prövad i EU:s snart 28 medlemsländer.
Det är en stor politisk framgång, som den svenska EU-kommissionären och tidigare EU-ministern Cecilia Malmström till stor del kan räkna sig till godo. Men framför allt innebär beslutet att ett rättssäkert system för alla de människor som söker skydd från förföljelse och dödshot införs.
I och med att Europaparlamentet fattat sitt beslut åligger det nu de enskilda medlemsstaterna att föra in bestämmelserna i sin lagstiftning. Dessvärre finns det anledning att befara att en del länder inte så gärna skyndar på att skriva in överenskommelsen i sina nationella lagböcker. Det blir en fortsatt uppgift för EU-kommissionen att hålla ögonen på hur länderna agerar och utöva påtryckningar för att inte arbetet ska försinkas.
En positiv del i överenskommelsen är att Dublinavtalet mjukas upp. En ny skrivning innebär att en asylsökande aldrig får skickas tillbaka till det första mottagarlandet om han eller hon riskerar förnedrande eller inhuman behandling, något som framför allt Grekland och Cypern har anklagats för.
Förhoppningsvis innebär onsdagens beslut att EU i framtiden kan ge skydd åt fler flyktingar. Behovet är odiskutabelt.