Det håller inte. De styrande Socialdemokraterna, A 2000 och Vänsterpartiet höjer skatten för mycket, vid fel tidpunkt och på tvärs med tidigare uttalanden från kommunalrådet.
En viktig orsak till krisen i Flens kommunekonomi är det återkommande glädjebudgetarna som landar strax över, på eller under nollresultat, långt ifrån normen för god ekonomisk hushållning som är ett överskott på minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag. Så budgeterades det inför 2010, 2011 och nu i den preliminära budgeten för 2012. När tillväxten steg och varje skatteprognos var bättre än den förra gick det bra. Men nu när ekonomin bromsar in blir det värre – skatteintäkterna minskar samtidigt som kostnaderna för försörjningsstödet stiger.
Den politiska majoriteten hade inte tagit höjd för detta och täcker nu i princip hela det beräknade budgetunderskottet med extraskatten. Kombinationen av ekonomisk optimism hos S och a2, parat med Vänsterpartiets skattereflexer, leder till att Flen nu hamnar i den sörmländska skattetoppen. Bara Vingåker beskattar sina invånare hårdare.
Om inte Flen planerar att snart springa om sin västra granne i skattenivå, har kommunen just kastat bort ett verktyg för kvalitetsförbättringar. Det går dåligt ihop med det som kommunalrådet Anders Berglöv (S) gjorde klart när höjd skatt första gången fördes på tal.
– Med en skattehöjning måste man kunna visa att det följer en förbättrad service för medborgarna. Där är vi inte än, sa Berglöv till tidningen i januari.
Och dit kommer Flen inte heller, eftersom de runt 20 extramiljonerna nu smetas ut över verksamheten, i stället för att avsättas till särskilda satsningar för att exempelvis en uppryckning i Flens skolor. Analysen av skolproblemen befinner sig på ett tidigt stadium. Men oavsett vad den kommer fram till har mycket ekonomiskt utrymme redan tagits i anspråk.
Till det kommer det vanliga problemet. De nya pengarna lättar på spartrycket i verksamheten, minskar krisinsikten och ger i slutändan en mindre klok användning av skattemedel.
När så skatten har höjts, kommer Flens politiska majoritet fortsätta lägga nollbudgetar med förhoppningar om en hög och jämn tillväxt, utan nedgångar?