• Ekonomi
Trots finanskris och svåra påfrestningar för stora delar av det svenska näringslivet är de offentliga finanserna under kontroll, mycket tack vare en skicklig ekonomisk politik från regeringen. Finansminister Anders Borg har presenterat en väl avvägd mix av konjunkturåtgärder utan att släppa de långsiktiga reformerna och utan att sänka statens ekonomi.
Stödet till banksektorn, som inte kostade skattebetalarna en krona, förhindrade en finansiell kollaps. Extra statliga pengar till kommuner och landsting förhindrade massiva uppsägningar, dock utan att befria kommunsektorn från att vara med och ta ansvar och vända på varenda krona. Sänkta inkomstskatter bidrog till att hålla uppe efterfrågan i den svenska ekonomin och underlätta en stark comeback.
Som resultat har Sverige EU:s bästa statsfinanser och en tillväxt som är en av västvärldens absolut högsta.
Men faran är inte över. Flera europeiska länder har fortsatta skuldproblem som kan leda till ny ekonomisk oro. Inför det hotet står Sverige starkare med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg än med Mona Sahlin och Thomas Östros.
• Sysselsättning
Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att göra arbete mer lönsamt och trösklarna in på arbetsmarknaden lägre, skapa bättre förutsättningar för tjänstesektorn, sänka kostnaderna för att anställa, förbättra företagens tillgång till kapital. Det har handlat om jobbskatteavdrag och sänkt statsskatt, Rut, sänkt arbetsgivaravgift och bolagsskatt, och avskaffad förmögenhetsskatt.
Oppositionen har i efterhand sagt ja till en del av detta men inte allt. De rödgröna partierna vill avskaffa Rutavdraget och återinföra förmögenhetsskatten vilket kommer att dra undan mattan för många tjänstejobb och försämra kapitaltillgången för företag.
Släpp sedan blicken från enskilda frågor och se de stora linjerna. Ett starkt och växande näringsliv är grunden för välståndet. När allianspartierna talar om jobben finns detta perspektiv med, medan de rödgrönas jobbprat är mest en lista över nya anställningar i den offentliga sektorn.
• Utbildning
En rad reformer av utbildningsväsendet, från förskola till universitet, har påbörjats under mandatperioden. Bland annat stärks kraven på pedagogiskt innehåll i förskolan. Tidigare betyg och kunskapstester i grundskolan införs. Gymnasieskolan reformeras för att ge eleverna rätt kunskaper och minska avhoppen. Lärarutbildningen förändras med starkare fokus på ämnesstudier. Lärlingsutbildningar införs i gymnasieskolan och planer finns på en lärlingsanställning även utanför utbildningssystemet, vilket är viktigt för att sänka arbetslösheten bland unga.
Dessa reformer måste få slutföras, men framför allt får de inte rullas tillbaka. Även om de rödgröna vid en valseger kommer att acceptera en stor del av dem är det inte gott nog. Somligt kommer att rivas. Och framför allt: Det är inte oppositionen som har de nya idéerna för reformer på utbildningsområdet och energin att genomföra dem.
• Den offentliga sektorn
Utbildning, sjukvård och omsorg betalas i Sverige via skatten. Om det råder total politisk enighet. Frågan är nu hur den offentliga sektorn ska möta människors krav på ständigt höjd kvalitet. Politiskt beslutade garantier om kvalitetsnivå behövs, men det är bara en väg.
Lika viktigt är att släppa in andra utförare som har med sig nya tankar och arbetsmetoder, och skapar konkurrens. Kvalitet för medborgaren är också själva makten att välja. Existens av flera arbetsgivare är en drivkraft för bättre arbetsvillkor för de anställda i skolan, vården och omsorgen.
Avregleringen av apoteken, införande av vårdval i hela landet och lagen om valfrihetssystem är tre viktiga reformer av den offentliga sektorn. Oppositionen har sagt nej till dem. Vänsterpartiet ser helst att all verksamhet i kommuner och landsting utförs i egen regi. En rödgrön regering innebär i bästa fall ett stopp för utvecklingen mot ökad mångfald. I värsta fall sker en tillbakagång till mer av offentliga monopol.
• Sverige i Europa och världen
Under de senaste fyra åren har Sverige blivit en mer aktiv part i den europeiska unionen och har fortsatt delta i fredsbevarande insatser runt om i världen. Det rödgröna regeringsalternativet står här för en mer isolationistisk linje. Vänsterpartiet lever kvar i det kalla krigets föreställningsvärld och ser inte Sverige som en naturlig del av den västerländska politiska gemenskapen. Partiet är emot det svenska medlemskapet i EU och ogillar samverkan med Nato. Kravet i det rödgröna utrikesprogrammet att USA ska stänga alla sina militärbaser utomlands ger en föraning om vad ett vänsterpartistiskt inflytande över svensk utrikespolitik betyder.
Tidigare socialdemokratiska regeringar förstod det och drog konsekvenserna. De stora linjerna i utrikespolitiken lades fast i samförstånd med oppositionen, men utan Vänsterpartiet.
En alliansregering kan komma överens med Socialdemokraterna om en ny folkomröstning om euron. Med en rödgrön regering kommer frågan att vara död.
Men förutom politiken på dessa fem områden finns det ett skäl till att lägga sin röst på ett alliansparti. Sverigedemokraterna ser ut att komma in riksdagen. En majoritetsregering är den bästa garantin för att isolera dem politiskt. Bilden i opinionsmätningarna är entydig. De rödgröna har långt till egen majoritet medan de fyra regeringspartierna är mycket nära. En röst på Alliansen är en röst för en stark regering.