Det är inget bagatellartat rikemansprivilegium regeringen ingriper mot.
Det beräknas vara 650 miljoner kronor i helt oskäliga undantag som det sätts stopp för. Finansminister Borg visade i går ett belysande räkneexempel som handlar om precis det som den översta gräddan i bland annat de stora revisionsföretagen kunnat sätta i system – de "nakna aktierna" som använts för att flytta mycket stora löneinkomster till en fingerad kapitalinkomst, som dessutom har en särskild privilegierat låg skattesats.
Utan att göra annat än en närmast skenbar kapitalinsats, där specialkonstruerade skatteflyktsaktier köpts för några få hundralappar, har en person i central ställning i ett större företag av konsult-, revisions- eller advokatbyråkaraktär, efter att ha plockat ut en dryg halvmiljon i vanlig lön kunnat ta ut en inkomst på ytterligare två och en halv miljon, som inte behandlats som företagar- eller arbetsinkomst utan som en särskilt lågbeskattad "kapitalinkomst" från ett kapital som aldrig förekommit i verkligheten.
Nettot av den manövern har varit upp till 740 000 rostfria kronor. Per år. Så ser ett frälse ut.
Det är denna mekanism som förklarar att Borgs ingripande mot omkring 3 600 personers privilegium beräknas ge hela 650 miljoner, som i stället fördelas i skattelättnader till andra mer eller mindre äkta företagare.Det är 180 000 i orättmätig skattefördel per person. Per år.
Att detta kunnat pågå några år förklaras delvis, men bara delvis, av att kryphålen är inte bara är svårartat invecklade, utan dessutom insydda mitt i en härva av special- och undantagsregler som i en viss del är motiverade för en korrekt åtskillnad mellan arbets- och kapitalinkomst, och i andra delar är medvetna principgenombrott som gjorts för att främja nyföretagande och företags expansion.
Det Borg och den övriga regeringen nu ingriper mot – efter mer än vanligt intensiva jeremiader och försök från kravmaskinerna "Svenskt Näringsliv" och "Företagarna" att stoppa finansministern – är ett privilegium för inte minst ledande revisorer som uppstod genom en ändring av skatteregler i slutet av Göran Perssons regeringstid.
Det som pågått hade sedan länge blivit omöjligt om det från början stått klart för allmänheten, eller ens för mer insatta personer i den allmänna debatten och politiken, hur groteska frälseinkomster en del personer kunnat skaffa sig.
Nu har Borg och finansdepartementet fått igenom det viktigaste av det de önskat göra, efter en dragkamp med Lööfs näringsdepartement och allsköns lobbyister och jurister.
Trots att finansministern dragit det längre strået är eftersmaken inte behaglig. Åtgärden är nödvändig, men otillräcklig.
Dessa svårgenomskådade specialregler för en del av det som åtminstone kan fås att se ut som företagande är en följd av oförmågan och oviljan att lösa problemet med den fortfarande ytterst hårda beskattningen av högre löneinkomster från vanlig anställning och vanligt företagande.
En mycket stor del av den viktiga exportindustrins mest kvalificerade nyckelpersoner i ingenjörs- och andra yrken drabbas fullt ut av en hård, snedvridande marginalskatt.
Vissa kategorier – typiskt nog revisorer och advokater – har i stället kunnat överutnyttja förmåner som gjort delar av inflytelserika och välorganiserade grupper till motståndare mot en generellt arbets- och näringslivsvänlig skattereform.
Vid en sådan skulle ju flera av specialreglerna ofrånkomligen försvinna, när inkomstskatten sänktes.
Finansminister Borg har dragit åt rätt håll, näringsminister Lööf åt fel håll.
FOTO: BERTIL ENEVÅG ERICSON / SCANPIX