Både negativ och positiv. Så kan Flens kommun inställning till nya friskolor sammanfattas. Det är ambivalent men ändå väl beskrivet.
Skolinspektionen bad att få yttrande från Flens kommun före påsk, om att Europaskolan ansökt om att få etablera sig i Malmköping och att Ekbackens skola i Sparreholm ansökt om att få bli friskola. Skulle Europaskolan etablera sig, och Ekbacken bli friskola, skulle det påverka kommunens verksamhet negativt. Det var alla partier som var närvarande vid torsdagens sammanträde ense om. Oppositionen och A2000 vill dock, utöver yttrandet till Skolinspektionen, framhålla att den är positiv till både Europaskolan och att Ekbacken blir friskola.
Nämndens yttrande var ganska väntat. Partierna, särskilt S och V, har uttalat sig i tidningen i den här riktningen tidigare.
Skolprojektet har en mäktig uppgift framför sig, även utan konkurrensen från friskolor. Skulle de båda friskoleetableringarna bli av beräknas 40 procent av kommunens elever gå i friskolor, jämfört med dagens 10 procent. Det skulle påverka både kommunens ekonomi och organisatoriska och pedagogiska möjligheter, heter det.
Skolinspektionen har anmodat Flens kommun att ta ett samlat grepp om situationen. Den har slagit ned på segregationen och bristen på likvärdighet. Skolprojektet, som har som mål att bli Årets skolkommun 2019, måste ses som ett svar på detta. Såväl projekt som mål är ambitiösa och nödvändiga, inte minst med tanke på att skolresultaten rasade i tio år innan kommunen beslöt att ta tag i problemet på allvar.
Skolprojektets förmodade framgång verkar hänga på att alla grundskolebarn blir kvar i kommunen och att nästan alla samlas på en och samma skola. Går de senaste planerna i lås – med sammanhållet högstadium på Bildningscentrum, en ny f-6-skola i direkt anslutning och ett nytt gymnasium i Lästens tidigare galleria – kommer en majoritet av Flens kommuns barn och ungdomar att gå i skola på ett mycket begränsat geografiskt område. Nog är det ett "samlat grepp", men knappast det som Skolinspektionen främst avsåg.
Något utrymme för överraskningar fanns uppenbarligen inte i Skolprojektets beräkningar, om hela projektet står och faller med att kommunen ska stå som i princip ensam huvudman. Det borde ha funnits en plan B för hur man skulle gå i land med projektet om elever på småorterna valde ett annat alternativ än den stora skolan i Flen. De kommunala skolorna har de senaste åren bevisligen inte lyckats särskilt bra. Helt omöjligt hade det inte varit att räkna ut ett scenario, där föräldrar valde skolor i andra kommuner för sina barn eller att friskolor kunde tänkas vilja etablera sig. Kommunen kan inte vara ovetande om hur mycket skolorna betyder för de boende på småorterna.
28 maj är det tänkt att fullmäktige ska besluta om den nya skolstrukturen. Det är snart. Det vore vågat att fatta beslut innan Skolinspektionen givit sitt utlåtande om Europaskolan och Ekbacken. Och som sagt, en plan B hade varit bra att ha.