Fredagens huvudledare om asylboendet Loftet i Flen är "behäftad med så många fel att den måste bemötas och korrigeras" skriver Arne Lundberg (S) i repliken härintill. I en längre version av texten, publicerad på Flens kommuns hemsida, finns även denna formulering: "Politiker och tjänstemän har tagit alla möjligheter att förklara för EK att Loftets ärende hanterats enligt Plan- och bygglagen PBL men EK hör inte på det örat".
Den som gör en egen bedömning av frågan, en som går Flens politiska ledning emot, behöver alltså "korrigeras" och få saker förklarade för sig, enligt Lundberg.
Flenspolitikernas poäng är att beslutet om stängning av asylboendet är ren myndighetsutövning och har inget att göra med att de även är emot boendet av politiska skäl. Flens kommun kunde inte ha agerat på något annat sätt rent rättsligt, är budskapet.
Låt se. Enligt beslutet 24 juni i bygg-, miljö- och räddningsnämnden får ett asylboende inte bedrivas på Loftet eftersom planbestämmelsen hotell och restaurang, och inte bostäder, gäller för området. Men att hotell omvandlas till asylboende är på inget sätt ovanligt. Karlskrona, Söderhamn, Valdemarsvik, Borgholm, Malmö, Karlsborg, Mellerud, Malung, Övertorneå, Strängnäs är tio kommuner av många fler där sådana asylboenden har öppnats bara under de senaste månaderna.
I samtliga fall råder rimligtvis samma planbestämmelse om användning som för Loftet, men inte i något av dessa har asylboendena stött på patrull hos kommunerna med hänvisning till plan- och bygglagen.
Om Flens kommun ändå hade sett ett problem i förhållande till PBL men velat tillmötesgå Loftets ägare och Migrationsverket hade man kunnat agera på andra sätt: tillfällig dispens (som de facto gavs 2012), lokalanpassning, uppmaning till bygglov för ändrad användning av lokalerna.
Så skedde inte. Kommunalrådet och oppositionsrådet gjorde tidigt klart att de inte ville ha något nytt asylboende i Flens kommun, i Loftet eller någon annanstans.
Så nej, den uppdelning av kommunens olika roller, som Arne Lundberg försöker få det till, finns inte här. Detta är en hantering där de politiska fingeravtrycken syns lång väg.
Paragrafrytteri är inte alltid Flens kommuns melodi. 2011 avslog barn- och utbildningsnämnden en ansökan från Umma Förskolor att starta en förskola med somalisk profil. Motivering: "då majoriteten befarar segregation av folkgrupper".
Något sådan laglig grund till avslag har dock inte en kommun. Enligt den etableringsfrihet som just hade införts i förskolan var kommunen skyldig att godkänna en förskola "om verksamheten uppfyller de krav på kvalitet och säkerhet som ställs på motsvarande offentlig verksamhet", som det står i propositionen. Rädsla för segregation hör inte hit. Beslutet ändrades inte, eftersom Umma Förskolor valde att inte överklaga.
Som av en tillfällighet handlade det även den gången om en fråga som är kopplad till invandring.