Någon total jämställdhet råder förstås inte. Den låga andelen kvinnor i bolagsstyrelser och ledningsskikt ger en fingervisning. Och fortfarande tjänar män mer pengar än kvinnor, och det återstår en skillnad som inte kan förklaras av bransch, erfarenhet, eller utbildningslängd.
Unga tjejer har oftare psykiska problem och mår dåligt än jämnåriga killar. Kvinnor misshandlas och mördas av närstående män betydligt oftare än tvärtom. Sexuella övergrepp och våldtäkter drabbar kvinnor ojämförligt oftare än män.
Men ändå. Svenska kvinnor har samma rättigheter som svenska män och har ofta minst lika stora möjligheter att förverkliga sig själva. När vi i dag på internationella kvinnodagen fokuserar kvinnors rättigheter, finns det anledning att höja blicken en aning.
Kanske mot Kongo-Kinshasa där kvinnors kroppar används som slagfält i inbördeskriget. Eller mot Saudiarabien där kvinnors politiska rättigheter är starkt begränsade, polisen kontrollerar deras kläder och de i stort sett inte tillåts jobba på arbetsplatser där det finns män. Eller titta mot fattiga östeuropeiska stater som Moldavien och Albanien. Skrupelfria människohandlare kan lätt lura fattiga, lågutbildade kvinnor att jobb, pengar och välstånd väntar i något västeuropeiskt land, för att sedan sälja dem som sexslavar. Också till sexköpare i Sverige.
I länder som Kina och Indien är abortstatistiken ett sorgligt tecken på hur mycket lägre flickor värderas.
Ett av de mest avskyvärda uttrycken för patriarkalt förtryck är kvinnlig omskärelse. Amnesty international beräknar att 140 miljoner flickor och kvinnor är könsstympade. Denna vidriga sedvänja berövar varje dag tusentals flickor förmågan att känna sexuell lust. De allra mest omfattande ingreppet kallas infibulation och innebär förutom att könsdelar avlägsnas, att kvinnornas underliv sys ihop. Att ha mens gör fruktansvärt ont, och för att kunna ha sex första gången måste de skäras upp.
Listan kan göras mycket längre. I stora delar av världen har kampen för kvinnors rättigheter bara börjat. Jämställdhetsdebatten i Sverige må ha slokat lite och rör sig ofta på ett ganska teoretiskt plan. För kvinnorna som säljs, våldtas av soldater, stympas eller saknar självbestämmande och rörelsefrihet är förtrycket fruktansvärt påtagligt.