"Folkpartiet i landstinget går till val på att öppna 100 nya vårdplatser på sjukhusen i Sörmland under kommande mandatperiod" meddelar partiet i ett pressmeddelande. FP förklarar de nu stängda vårdplatserna med brist på sjuksköterskor. Partiet talar om en nationell trend, med en successiv minskning av antalet vårdplatser under de senaste decennierna, som medfört att Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i Europa.
Ambitionen att öppna fler vårdplatser i Sörmland är lovvärd, förutsatt att det sker på rätt platser i systemet. Men i övrigt är utspelet problematiskt. Folkpartiet låtsas inte om sitt eget ansvar för den uppkomna situationen och framställer den närmast som en utveckling som skett bortom de sörmländska politikernas kontroll.
En mix av ansvarsflykt och svartmålning av svensk sjukvård generellt.
I själva verket är talet om lägst antal vårdplatser i Europa i bästa fall intetsägande, i sämsta fall djupt vilseledande. De i europeisk jämförde få svenska sjukhussängarna har att göra med den svenska vårdens organisation. Ett exempel: Ädelreformen och psykiatrireformen förde över ansvaret till kommunerna och gjorde att en stor mängd vårdplatser försvann från landstingen – och ur statistiken. Det var ett bättre sätt att använda vårdens resurser men gav Sverige en sämre placering europeiska vårdplatsrankingar.
Med det sagt finns det problem med brist på vårdplatser i Sörmland. Det handlar om en minskning som inte bottnar i bättre organisering utan i personalbrist och mindre genomtänkta besparingar. Och här berättar inte de sörmländska folkpartisterna hela historien med vårdplatserna.
Mycket riktigt saknas det sjuksköterskor i Landstinget Sörmland. Men det var inte det som ursprungligen ledde till en minskning av vårdplatserna. Deras stängning var ett besparingsbeslut 2011. Det kallades först för en tillfällig åtgärd men förlängdes i flera omgångar till att så småningom bli permanent.
Den politiska majoriteten ville från början inte befatta sig med beslutet som i stället togs av hälso- och sjukvårdschefen. Först när oppositionen tvingade fram en politisk behandling av frågan fattades ett politiskt beslut med samma innehåll.
Den avsiktliga stängningen av vårdplatserna kan heller inte hållas isär från den ofrivilliga som beror på sjuksköterskebrist. Den press på vårdpersonalen som kapacitetsminskningen orsakat, och som Landstinget Sörmlands anställda många gånger vittnat om i tidningen, har knappast ökat landstingets attraktivitet som arbetsgivare.
Så satsa gärna på detta och prata om det i valet. Men frisera inte historien. När stängda vårdplatser öppnas igen – och särskilt när det görs av samma parti – är det en återställning av tidigare kapacitet och ska inte framställas som en satsning.