Samtliga 34 som dömdes i tingsrätten fick en dom emot sig också i hovrätten. De begångna brotten rubricerades samtidigt i större utsträckning som bedrägeri än som bidragsbrott. Det ledde till strängare straffpåföljd för vissa av de inblandade, bland annat för den Nyköpingsbo som varit en av två delägare i bolaget.
Hovrätten beskriver helt korrekt härvan som "ett systemhotande angrepp på välfärdssystemet". Totalt har Försäkringskassan lurats på närmare 30 miljoner kronor genom sådant som falska tidrapporter och på pappret anställda som över huvud taget inte assisterat någon. Som en följd av det lämnades också ett antal funktionshindrade personer ensamma och utan faktisk hjälp. Kort sagt har det hela handlat om ett kriminellt utsugande i stor skala. Två saker är nu viktiga att ha i åtanke.
För det första att det här inte har något med företagande att göra. Inga ambitioner att genom effektivisering samt bra service till brukarna kunna generera vinst har funnits. Fiffel, båg och utnyttjande har i stället varit de ledande metoderna. Ett genuint intresse för att underlätta livet för de brukare som i god tro valde utövaren har saknats.
Assistansreformen från 1994 gav personer med funktionsnedsättning rätt till personlig assistans, för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, samt rätt att fritt välja utövare av servicen. Idéerna bakom reformen är viktiga att värna. Sedan denna infördes har andelen som väljer privata företag som assistansanordnare stadigt vuxit – och på senare år passerat andelen som föredrar kommunala sådana.
Skandaler har förekommit bland såväl offentliga som privata utövare inom välfärdssektorn. Dock medför möjligheten att tjäna pengar på vård och omsorg alltid en risk för att vissa skrupelfria och oseriösa personer utnyttjar systemet för egen vinning och på bekostnad av brukarna.
För det andra är det därför viktigt att effektiva kontrollmekanismer finns på plats. Så är i dagsläget inte fallet, vilket är förklaringen till att assistanshärvan i Södertälje kunde fortgå så länge och få sådan omfattning.
I mitten av 2013 skärptes dock lagen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick därmed möjlighet att göra oanmälda inspektioner hos bolagen i branschen. I januari i år rapporterade Sveriges Radio att en (!) sådan inspektion utförts sedan dess. Med det arbetstempot blir det mycket svårt att i god tid upptäcka fuskande.
Att hovrätten i torsdagens dom skärpte straffen för några av dem som var djupast insyltade i härvan, samt skiftade rubriceringen från bidragsbrott till bedrägeri, motiverades med att fallet inte handlade om enskilda personer/brukare som fuskat med egna bidrag, utan att dessa snarare har utnyttjats som redskap i något större. Ett välkommet konstaterande.
Välkomna vore också fungerande mekanismer för att framöver kunna upptäcka fall liknande dessa tidigare.