I Sparreholm blir skolan inte kommunal från hösten 2017, men den kan leva vidare. Troligt är ett samarbete med Europaskolan, som bjöds in till Malmköping när man där ställdes inför det kommunala centraliseringsprojektet. Det var då en ensidig inriktning på att samla så mycket som möjligt till centralorten.
Det är med den linjen man bör jämföra det resultat som nu faller på plats. Centraliseringslinjen var, när den drevs som hårdast, starkt tjänstemannastyrd. Dåvarande kommunledningen drogs med i detta.
Kursförändringen är tydlig, och har sitt intresse för rätt många andra kommuner, som är i en situation som den Flen befann sig i för några år sedan: Svaga kunskapsresultat i grundskolan för kommunen som helhet, en större centralort och flera mindre orter med egna skolor.
Men små orter och små skolor är inte roten till grundskolans svagheter med studieresultat. Den sortens problem finns i storstad, i glesbygd och hela vägen däremellan. De är skälet till en rad skolreformer för några år sedan, till förändringar och ökade kunskapskrav i lärarutbildningen, till förstelärartjänsterna och mycket annat. Vägen tillbaka till en skola som presterar mer är inte kort, det tog flera årtionden för försvagningen att slå igenom. Men till recepten för en skola som lyckas hör inte att bomma igen byskolorna.
Ju högre upp i skolsystemet man kommer, ju mindre viktigt är det att skolan är nära. Ofta kan det då vara utvecklande att få resa till en skola i en annan kommun för att få ämnesinriktning och pedagogik som behövs för framtida vägval i studier och yrke.
Men bygdeskolorna har starkt samband med en annan viktig del av politiken i en kommun som Flen. De mindre orterna kan vara mycket attraktiva att flytta till, för dem som vill bo lantligt men ändå på pendlingsavstånd till flera olika städer. Just där stod nedläggningar i Mellösa, Sparreholm och Malmköping i strid med det som måste vara Flens strategi för byggande och folkökning.
Insikten om detta är en förklaring till kursskiftet. Valresultatet och ett kommunalt styre byggt på kombinationen S–C är en annan viktig förklaring. En tredje är undsättningen som föräldrar och elever i Malmköping fick från Strängnäs. Europaskolan visade sig villig att öppna filial, som kan samarbeta med en friskola i Sparreholm.
Det viktiga som återstår är att fortsätta på vägen från svaga kunskapsresultat till bättre. Men det handlar om mycket annat, inte minst om attityder och lärarrekrytering.
Som helhet kan ändå konstateras att även om det nya styret i Flen kan vänta en del diskussioner om sina vallöften på vårdsidan är resultatet vad gäller de mindre orternas skolor såväl godkänt som centerprofilerat. Skolan i Sparreholm slutar att vara kommunal, men gränsdragningen mellan kommun och friskola i kommunens båda östligare delar är ingen huvudfråga.
Friskolelösningen är en utväg, på ett sätt som ofta försummas på de håll där skolfrågorna mest ses i storstadsperspektiv.
Ledarredaktionen | Tel: 016-156268