Tre trafikforskare vid Lunds tekniska högskola har sammanställt de senaste årens forskning om hastigheter och hållbarhet. Med i bilden tog de också olyckor där fotgängare är inblandade. Deras slutsats är att det vore bra om hastigheterna i stan sänktes till 30 kilometer i timmen.
Det är sedan tidigare känt att risken att dö om man blir påkörd minskar ju lägre hastighet bilen håller. Vid hastigheter under 30 kilometer i timmen är risken att dö nära noll. Vid 50 är den risken 20 gånger större.
Det är inte för inte som maxhastigheten utanför skolor är satt till 30 kilometer i timmen. Den borde kanske gälla utanför äldreboenden också, samt i anslutning till platser där äldre människor ofta rör sig. Forskarna har nämligen kunnat konstatera att personer över 60 år är särskilt känsliga för krockar vid hastigheter över 30 kilometer i timmen.
Skyltar borde egentligen räcka för att bilister ska hålla den hastighet som skylten visar, men det gör de inte. Inte ens när det finns en skola eller förskola i närheten. Då behövs ofta kompletterande, hastighetssänkande åtgärder. Räcker det inte med vägbulor brukar en fartkamera eller av polisen genomförd hastighetskontroll göra susen. Åtminstone tillfälligt.
En av forskarna, Åse Svensson, påpekar att dagens bilar, hur moderna de än är, inte är gjorda för att framföras i stadsmiljö. Motorerna är gjorda för att fungera bäst i hastigheterna 50–90 kilometer i timmen. Då är det inte optimalt för vare sig motor eller miljö att bilen körs i 30. Därför efterlyser hon och de andra forskarna en funktion i framtidens bilar, att man kan slå på en sorts stadsmodus så bilen inte går i mer än 30.
Och varför inte? Den genomsnittliga hastigheten i stan är ändå bara cirka 25 kilometer i timmen. Ibland står allting stilla på klassiskt rusningstidsmanér.
En del av funktionerna i dagens moderna bilar föreföll som rena science fiction för inte så länge sedan. Nu finns det finns sensorer som varnar ifall man backar för nära bilen bakom, vissa bilar kan varna föraren om hen skulle råka somna bakom ratten. Det finns till och med bilar som kan fickparkera själva.
En annan innovation som är på gång kallas fordonståg. Ett fordonståg består av ett ledarfordon som körs av en professionell förare och där ett antal fordon med hjälp av radar och lasersensorer följer efter automatiskt, med höjd säkerhet och lägre bränsleförbrukning som följd.
Med sänkt hastighet i stan skulle bullernivån sjunka. Bilarna skulle totalt sett ta mindre plats eftersom de kan köra närmare varandra utan att äventyra säkerheten. Med andra, bättre motorer – och andra, mer miljövänliga drivmedel – skulle dessutom de skadliga utsläppen på sikt kunna minska avsevärt.
Lägre fart ger bättre interaktion mellan olika trafikanter. Folk hinner ha ögonkontakt med varandra och väja respektive stanna vid behov. Som det är nu hävdar alltför ofta alla trafikanter sin rätt att komma fram först, med missförstånd och irritation som följd. Med lägre fart skulle många olyckor kunna undvikas.