Gymnasieskolans gordiska knut behöver ett alexanderhugg

Om inget görs kommer hyrorna för de lokaler som de kommunala gymnasieskolorna inte använder att fortsätta att tynga budgeten och minska de tillgängliga resurserna till undervisning, läromedel, attraktiva löner med mera.

Om inget görs kommer hyrorna för de lokaler som de kommunala gymnasieskolorna inte använder att fortsätta att tynga budgeten och minska de tillgängliga resurserna till undervisning, läromedel, attraktiva löner med mera.

Foto: Berit Roald

Ledare2023-02-27 18:57
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna har stora ekonomiska problem. En avgörande orsak till det ansträngda läget är den överkapacitet som uppstått. Över 700 platser gapar tomma på kommunens skolor. 

Men enligt ett öppet brev som fackförbundet Sveriges Lärare skrivit till gymnasienämnden och styrgruppen för översyn av kommunala gymnasieskolan är det provocerande att tala om tomma platser. 

Det saknas ”lärare, läromedel, bänkar med mera för att hålla utbildning för 700 elever.” Det är i stället mer korrekt att tala om tomma lokaler för att hysa 700 elever, skriver Sveriges Lärare.

Med andra ord betalar kommunen hyra för tomma lokaler med pengar som tas från övrig verksamhet. 

Kommunen är medveten om att man har problem. I oktober 2022 fick barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av gymnasienämndens organisation. Utgångspunkten är att samtliga fyra gymnasieskolor ska behållas och ges hållbara förutsättningar över tid. Det ska även utredas om det går att behålla alla dagens utbildningar. 

Det är denna utredning som föranlett Sveriges Lärare att skriva sitt brev. För att förbättra ekonomin föreslår de att kommunen ska skuldsanera den kommunala gymnasieskolan genom att nolla underskotten. I fortsättningen bör skolan inte behöva betala för tomma lokaler. De lokaler som kommunen äger bör i stället användas av annan verksamhet. De påpekar även att elevpengen, som i dagsläget ligger långt under rikssnittet, bör höjas och att kommunen slutar att använda skolan som en budgetregulator.

Sveriges Lärare är naturligtvis inte helt opartiska. Som fackförbund är det deras skyldighet att värna medlemmarnas behov av bra villkor och arbetsmiljö. 

Med det sagt sätter det fingret på flera viktiga frågor. Om inget görs kommer hyrorna för de lokaler skolorna inte använder att fortsätta att tynga budgeten och minska de tillgängliga resurserna till undervisning, läromedel, attraktiva löner med mera. 

Man kan naturligtvis minska utbildningsutbudet. Det sparar pengar. Men borde inte behovet av utbildning gå före kostnaden för tomma lokaler? Ett annat sätt är att använda delar av en skola till annan kommunal verksamhet. Men skolor är specialbyggda för just undervisning. Att dela lokalerna och hitta annan verksamhet som passar in är inte helt enkelt. 

En justering av elevpengen så att den bättre anpassas till behoven är önskvärt. Det är uppenbart att den ligger för lågt om den även i fortsättningen ska användas för att betala för tomma lokaler. 

Men det som verkligen skulle göra skillnad för den gordiska knut Eskilstuna kommun har skapat är ett alexanderhugg. En gymnasieskola måste bort – om än tillfälligt.