Jämfört med boksluten åren 2007 och 2008 är förra årets resultaträkning för Landstinget Sörmland en sommarbris. Kostnadsökningar på sex procent 2007 har minskats till knappa tre procent och landstinget som helhet går med överskott. Men hälso- och sjukvårdsnämnden går 136 miljoner i underskott, vilket är 51 miljoner mer än vad politikerna beslutade att tillåta.
Tack vare extra statsbidrag och högre skatteintäkter än beräknat, landade landstingets resultat på plus 134 miljoner. Det är förstås bra. Ändå finns det anledning att vara vaksam.
Hälso- och sjukvårdsnämnden är landstingets absolut största utgiftspost. Nämnden omsätter mer än fyra miljarder årligen. För en långsiktigt sund landstingsekonomi är det avgörande att politikerna har kontroll över och kan styra kostnadsutvecklingen inom den största nämnden. Tillfälliga extrabidrag från staten är just tillfälliga och oväntat stora skatteintäkter är förstås inget att räkna med.
Efter 2007 och 2008 när kostnaderna och underskotten skenade iväg beslutade den nya majoriteten, Socialdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet, om hårda sparkrav som ganska fort gav resultat. Nettokostnadsökningarna minskade till 2,7 procent 2009. Men förra året vände trenden och kostnaderna steg med 2,9 procent. Om man räknar in hemsjukvården, som togs över av kommunerna förra året, är kostnadsökningen ytterligare en procentenhet högre – nästan fyra procent.
I år tillåts hälso- och sjukvårdsnämnden överskrida budgeten med 40 miljoner, och förväntas göra nollresultat redan 2012. Det betyder att verksamheten måste spara nästan 100 miljoner kronor i år och nästa år vara beredda att få verksamheten att gå runt på ytterligare 40 miljoner mindre. Då räcker det inte att hoppas på det bästa och pusta ut över att landstinget lyckades hamna på plus förra året. Stenhård kontroll över kostnaderna är den enda vägen till en budget i balans.
Just nu pågår analyser av hur det rätt stora underskottet har uppstått och vad som kan göras för att komma tillrätta med kostnadsökningarna. Det handlar bland annat om ökade kostnader för laboratorietjänster och inhyrda läkare och sjuksköterskor. Med tanke på de effektiviseringar som måste till redan i år, är det bråttom med konkreta besparingsplaner.
Vi lever allt längre och läkemedel och behandlingar blir allt mer avancerade. Finansieringen av sjukvården är en av framtidens stora utmaningar. För det krävs att verksamheterna ständigt effektiviseras och att kostnaderna pressas.
Det räcker dock inte med att då och då ryta till om sparbeting. Det tycks som om politikerna måste ingjuta en konstant krisinsikt i vårdorganisationen för att kostnaderna inte ska börja leva sitt eget liv, bortom de folkvaldas kontroll. Om det senare inträffar blir det panikbesparingar, uppsägningar av personal och sämre vård för sörmlänningarna.