Det syntes inte minst i går när EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll sitt första, årliga tal om tillståndet i unionen och presenterade kommissionens förslag i frågan.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har gjort stora insatser för att bana väg för tuffare krav på "duckarländerna" från kommissionens sida. Hon har kommit med skarpa uppmaningar, försvarat asylrätten i både ord och handling och hållit flera möten med europeiska ledare för att föra ärendet framåt.
Det ungerska haveriet i samband med hanteringen av flyktingströmmarna till landet och det vida uppmärksammade fotografiet av en drunknad, syrisk pojke, har därtill blåst verkligt liv i opinionen mot EU:s passivitet i många medlemsländer.
Juncker var med allt detta i ryggen föredömligt tydlig i sitt tal inför EU-parlamentet i Strasbourg. Han varnade för att låta rädslorna styra och betonade vikten av ett värdigt, gemensamt agerande. Han kritiserade medlemsländernas tendens att skylla ifrån sig och beskylla varandra.
En känga riktades också mot Ungern, när Juncker sade: "Det finns ingen religion, tro eller filosofi när det handlar om flyktingar". Han syftade förstås på den ungerske premiärministern Viktor Orbáns uttalanden om att landet inte vill ta emot några muslimer.
Juncker menade vidare att gränskontrollen och EU:s gränsbevakningsorgan Frontex måste stärkas. Det kunde visserligen tas som en oroväckande signal, i och med att det är just de hårdbevakade gränserna som driver flyende personer i händerna på flyktingsmugglare och ut på haven. Dock betonade Juncker även vikten av att "migration legaliseras" och att lagliga vägar in i Europa skapas, vilket naturligtvis är en absolut nödvändighet.
Av de konkreta förslag som EU-kommissionen i nuläget lägger fram var mycket redan känt. Till de 40 000 flyktingar som det redan beslutats att omfördela från Italien och Grekland adderas ytterligare 120 000.
Ungern tillkommer som land att omplacera från.
Fördelningen föreslås ske enligt en bindande nyckel, baserad på bland annat befolkningsstorlek, BNP och tidigare mottagande.
Vidare vill kommissionen, exempelvis, se att en permanent omfördelningsmekanism införs. Tanken är att denna ska kunna aktiveras och möjliggöra ett snabbare agerande vid framtida migrationskriser.
Förhoppningsvis är det vi nu bevittnar en början till en mer human hållning i flyktingfrågan inom EU. Förhoppningsvis är det också början till slutet för det inflytande som de invandrarfientliga krafterna har lyckats kapa åt sig på området.
Det första eldprovet kommer 14 september då EU:s migrationsministrar ska diskutera kommissionens förslag.