Det är inte domstolar som ska avgöra vilka nyhetsbilder som är tillåtna att ta. Samtidigt finns helt andra slags bilder, som inte har med nyheter och medier att göra, men som tas i mycket privata eller förnedrande situationer.
I det senare fallet behövs en straffbestämmelse, liksom det i dag är brottsligt med avlyssning med dolda mikrofoner där den som lyssnar själv inte är med i rummet. Men en paragraf som i princip gör det olagligt att ta bilder i många, oklart avgränsade sammanhang blir ett skydd för ljusskygg verksamhet och brottslighet, och ett hinder mot många slags journalistik.
Utredningsförslag har kommit i rad om olovlig eller kränkande fotografering. En utredning för några år sedan hade ett svepande fotoförbud med avsevärda risker för nyhetsförmedlingen. Det insågs att förslaget var farligt. Justitiedepartementet gjorde 2011 ett nytt försök. Det blev inte lika vidlyftigt, men fortfarande fanns risker att privatpersoner och yrkesfotografer som dokumenterade dramatiska nyhetshändelser kunde riskera åtal. Avgöranden som ska ligga på ansvarige utgivaren skulle kunna övertrumfas av juridiska ingripanden mot fotografer.
Kritiken blev skarp och var välmotiverad. Den tog också skruv. Förslaget fick inte tillräckligt stöd i regeringen, och departementet gjorde grundlig omarbetning, som begränsade det straffbara till i praktiken enbart uppsåtligt kränkande fotografering i mycket intima, utsatta eller förnedrande situationer. Man försökte verkligen begränsa risken att nyhetsrapporteringens källor hos allmänheten eller pressens egna fotografer skulle riskera straff. Detta förslag har lagrådet nu gått emot.
Där finns ett verkligt lagtekniskt problem. Men vad lagrådet visar omsorg om är inte nyhetsförmedlingen och dem som med kamera dokumenterar nyhetshändelser. Lagrådets yttrande är tvetydigt och pekar snarast fram mot något som kan bli avsevärt mer riskabelt – med vidsträcka hinder som kan drabba även mycket oskyldig eller för nyheter och samhällsdebatt angelägen fotografering.
Att det senaste förslaget i nuvarande form stupar beror på att den viktiga friheten att anskaffa information för publicering i grundlagsskyddade medier inte kan ha undantag beroende på innehåll, men däremot beroende på tillvägagångssätt. Nyhetsanskaffning med inbrott, utpressning eller olaglig avlyssning är ju inte tillåten.
Men grovt kränkande fotografering i någon intim eller utsatt situation är kränkande just genom bildens innehåll. Utan att ställa till mycket långtgående inskränkningar går det inte att åtgärda sådant genom att generellt förbjuda fotografering.
En enkel möjlighet är att en ny lagparagraf gäller sådan fotografering som inte täcks av den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Då kommer man åt dem som smyger med kameror i omklädningsrum och provhytter. Nyhetsfotot, som inte är problemet, lämnas utanför.
Lagrådet vill däremot skicka hela frågan till utredning om nya tryckfrihetsbrott, med samordnade fotograferings- och publiceringsförbud. Det kan leda till att det görs nya försök med mer långtgående inskränkningar i tryckfrihet och nyhetsrapportering, efter riskabla mönster från kontinenten. Här bör regering och riksdag se upp. En av de tjänstgörande i lagrådet, Dag Victor, har deltagit i att formulera långtgående förslag om nya straffbestämmelser som den politiska majoriteten i pågående utredning dessbättre avvisat.
Hur som helst bör man se faran att snabbt tillyxade förslag eller utredningsdirektiv kan göra ont värre och underlätta framtida begränsningar av bildjournalistiken.