Den politiska majoriteten tycks inte veta. Eller rättare sagt, de hade en åsikt i går, en annan i dag och kan ha en tredje i morgon. Och så beror det på vem av de tre gruppledarna i majoriteten man frågar.
I den här frågan har det blivit fel hela vägen. Majoritetens motivering till årets sänkning av skolpengen – vilket går på tvärs med utfästelserna i valrörelsen – är svag och har inte varit särskilt rak.
Efter att först ha talat om behoven i äldreomsorgen landade majoriteten till slut i att sänkt skolpeng behövs för att hålla resultatmålet på 2,5 procents överskott. Så högt måste det vara för att kommunen inte ska behöva låna så mycket till investeringar, heter det.
När det presenteras så kan det låta övertygande men är i själva verket väldigt egendomligt. Varför ska investeringar, som borde bygga på långsiktig planering, få följden av plötsliga besparingar i kommunens löpande verksamhet?
Här är det läge att påminna om det som tidigare har skrivits i frågan på denna sida. Dit hör vikten av att bygga i rätt tid. Finanskrisen 2008-2009 var rätt tidpunkt att sätta igång stora byggprojekt som behövde bli av förr eller senare – som Fristadstorget, som badhuset. Byggkostnaderna hade gått ner och ekonomin hade inte skadats av stimulans.
Eskilstuna kommun drog tvärtom ner på investeringarna – bland annat sköts ombyggnaden av Fristadstorget upp. Badhusfrågan drogs i långbänk.
Mandatperioden 2006-2010 var en död tid för de kommunala byggprojekt som väntade på startorder.
I stället har kommunens arenaplaner tajmat byggboomen perfekt, med allt vad det innebär av höga kostnader. Anspråken är också stora. Det extravaganta badhuset får en prislapp på åtminstone 200 miljoner kronor mer än vad som hade behövts för att uppfylla kommunala åtaganden vad gäller simning och friskvård.
En expansiv kommun måste bygga. Att ställa barn mot betong, som vissa formulerar det, är populism. Men byggandet hade kunnat göras smartare och billigare.
Och nu har de kraftiga reaktionerna på besparingarna stressat upp den politiska majoriteten som börjat söka reträttvägar. Kommentarerna från Jimmy Jansson (S) och Jari Puustinen (M) på nyhetsplats i veckan kan tolkas som att de båda försöker framstå som räddare av situationen, på den andres bekostnad. Någon gemensam linje finns inte.
Jansson säger att han försöker få med sig majoriteten på en neddragning av investeringarna. Puustinen blir irriterad när han hör Jansson säga det och hävdar att Moderaterna har velat samma sak hela tiden. Om det sker sänks överskottsmålet. Gruppledare Arne Jonsson från Centern, den tredje partnern i koalitionen, säger däremot att "överskottsmålet är hugget i sten, eller näst intill".
Så finns det en fråga till: Vad innebär en återställning av skolpengen nästa år? Blir det bara en reparation av sänkningen eller höjs anslaget dubbelt upp för att majoritetspartierna ska leva upp till det som de sade i valet?