Det är nu klart vilka bostadsområden i Sörmland som undantas från EBO-lagen. Om asylsökande bosätter sig där, förlorar de sin dagersättning från Migrationsverket.
När regeringen sagt nej till att undanta hela kommuner, har Katrineholm valt att inte peka ut några områden. Kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), sammanfattade majoritetens – S och M – ståndpunkt i Katrineholms-Kuriren:
– Vi tänker inte sitta och dra upp linjer och säga att på den här sidan av gatan är det ett utsatt område, men inte på den andra.
Den politiska majoriteten i Eskilstuna – S, M och C – har däremot inte haft några problem med att dra upp linjer. Länsstyrelsen har godkänt 15 områden i Eskilstuna som undantas från EBO.
Dessa är så kallade demografiska statistikområden som SCB delar upp Sverige i. Det handlar alltså inte om fullt så många som 15 bostadsområden utan om de vanliga platserna i Eskilstuna som förknippas med social problematik: Skiftinge, Årby, Nyfors, Fröslunda, Lagersberg, Råbergstorp, Viptorp och Krusgårdsberget i Torshälla.
Kommunstyrelsens ordförande, Jimmy Jansson (S), säger att han kommer att fortsätta argumentera för att undanta hela kommunen från EBO. På kort sikt är det lönlöst. På längre sikt vet man inte. Den här typen av planekonomiska idéer breder lätt ut sig i politiken. Och det gäller då inte bara bosättning under asyltiden. Jimmy Jansson själv har lanserat tanken att även nyanlända, de som har fått uppehållstillstånd, i praktiken stängs in i vissa kommuner till dess att de blir självförsörjande.
Sådan politik skapar dock fler problem än den löser. Kommuner som har gott om bostäder har i regel svaga arbetsmarknader. Det är därför lägenheter står tomma. Ledarsidan har genom åren refererat flera myndighetsrapporter och forskning som visar att fri bosättning under asyltiden ger bättre etablering i termer av arbete, inkomst och boende längre fram.
Samtidigt är det anmärkningsvärt att de asylsökandes ekonomiska villkor får så litet utrymme i denna diskussion. De får klara sig som mest på 71 kronor om dagen i ersättning. Det är ungefär hälften jämfört med någon som lever på försörjningsstöd – om man i det senare fallet inte räknar in en av kommunen betald bostad. Med den inräknad får en asylsökande i EBO kanske en femtedel av försörjningsstödsnormen.
Denna dagersättning har varit oförändrad i kronor i 26 år. Det betyder att bidraget till asylsökande har urholkats och mest för dem som inte väljer att bo på Migrationsverkets anläggningar. Det är långt ifrån hela men rimligtvis en viktig delförklaring till att asylsökande i EBO har fått sämre boendestandard och blivit mer utlämnade till andras (i bästa fall) välvilja.
En fördubbling av dagersättningen för alla asylsökande – även för dem som inte väljer EBO – skulle kosta staten mellan en halv och en miljard kronor, räknat utifrån antalet asylsökande förra året. Det är en del. Men då bör man veta att ett avskaffande av EBO till förmån för anläggningsboende, som vissa vill, skulle höja kostnaden med ungefär lika mycket.
Under alla omständigheter är 71 kronor om dagen en skamligt låg ersättning. Den måste höjas.