Då var Moderaterna, verkade det, angelägna om samverkan med regeringen. Man diskuterade också om det var meningsfullt med tillfälliga gränskontroller, men kom fram till att så inte var fallet. Den moderata partiledningen var en aktiv part i de samtalen, och alla inblandade var klara över att fler frågor skulle bli aktuella att diskutera.
Men i förrgår slängde Moderaterna plötsligt fram ett krav på ensidiga gränsåtgärder, för att vägra inresande från framför allt Tyskland att komma i land och ens söka asyl i Sverige. Detta hade de av allt att döma inte tagit upp i diskussionerna med de andra, för mindre än tre veckor sedan. Det är inte bara frågor om laglighet, genomförbarhet och konsekvenser för enskilda människor som M-ledningen nu tycks ha tagit ganska lätt på. Det finns välgrundade frågor och invändningar i alla de delarna, och dem blir det säkert skäl att återkomma till.
Men man har från Moderaterna dessutom varit korttänkta om Sveriges relationer, i både flykting- och andra EU-frågor, till våra grannländer, inte minst Tyskland. Det är nu stora påfrestningar på EU-samarbetet, av flera orsaker, inte bara den brist på lojalitet och respekt för regler som flertalet EU-länder visat ifråga om flyktingar. Att begära att Sverige ekonomiskt får kompensation inom EU är rimligt. Men att använda människor som slagträ EU-länder emellan är något annat. Det är varken någon förnuftig eller moraliskt godtagbar linje från svensk sida att på det sättet demonstrativt skynda på regelupplösning inom EU ännu mer.
Inte bara i fråga om flyktingsituationen, utan ännu mer när det gäller säkerhetspolitik och ekonomisk utveckling, är det för Sverige ytterst viktigt att EU-samarbetet bevaras och kommer igenom de kriser det utsatts för de senaste åren.
Det moderata ungdomsförbundets ordförande Rasmus Törnblom träffade huvudet på spiken. Han kommenterade hur hans eget partis ledning ändrat linje efter att nyligen ha varit ense med regeringen. Han förväntade sig, sade han, "att M i viktiga frågor agerar i opposition som vi hade gjort i regering". Men av detta såg han inget i förslaget om nekad inresa.
Ja, det är detta det handlar om. Uppträdandet från M den senaste tiden tyder på en partitaktiskt motiverad vilja att visa upp sig som radikaliserade – och att spetsa till en redan infekterad debatt där det redan förut är gott om överdrifter och alarmism. Vad man i realiteten kan göra med framgång, om man är i regering, har den moderata ledningen inte tänkt på så som den borde. Den borde snarast återgå till förhandlingsbordet och resonera lugnt med regeringen och andra.
Statsminister Löfvens synpunkt, när riksdagens EU-nämnd i går samrådde inför EU-toppmötet på Malta, är något som många, även många moderater, måste instämma i: "Det viktiga nu i en så här svår situation är att vi gör saker tillsammans i EU. Om alla ska hålla på med egna oplanerade lösningar får vi det etter värre."
Sverige bör uppträda inte ensidigt mot Tyskland, utan tillsammans med Tyskland och andra inom EU. Det är bara på europeisk nivå som en rimlig hantering av flyktingströmmarna kan möjliggöras. Det handlar då om respekt för EU-samarbetets grundläggande värderingar – inte om kortsiktigt egoistiskt trots mot dessa värderingar.
Annat ska man också minnas: Europa som helhet har utan tvekan möjlighet att ta emot både det antal flyktingar som kommit på senare år och fler därtill, om länderna anstränger sig åtminstone något mer för att hjälpas åt och inte göra det värre för varandra.