Interna partikonflikter är ett permanent tillstånd i Strängnäspolitiken. En titt på partilistorna inför årets kommunval säger allt. Av fullmäktiges tio partier har fem – Moderaterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Strängnäspartiet – helt nya toppuppställningar, oftast som ett resultat av uppslitande strider.
Miljöpartiets kommunalråd Terese Askerstedt, listetta 2010, placerades på icke valbar plats, lämnade då helt och smällde i dörren ordentligt på utvägen. Listan består till stor del av personer som tidigare hoppat av sina uppdrag, skrev hon på sin blogg.
Två av Kristdemokraternas fyra fullmäktigeledamöter, däribland gruppledaren Hélène Brodin Rheindorf, lämnade partiet mitt under mandatperioden. Hon ogillade partiets glidning i en konservativ riktning, sa Brodin Rheindorf själv. Hon hade inte tid för förtroendeuppdraget, sa Kristdemokraternas ordförande i Strängnäs Anders Hjulström.
Strängnäspartiets gruppledare Margit Urtegård avsattes efter en förtroendeomröstning alldeles i början av mandatperioden. Hennes ständiga sökande efter konflikt gjorde Strängnäspartiet omöjligt som koalitionspartner i en majoritetsallians, menade Urtegårds partikamrater.
Moderaterna bytte ut sitt ledarskikt mer stillsamt. Men även här fanns konflikten under ytan om än av ett annat slag. Maria von Beetzen lämnade posten som oppositionsråd eftersom, som hon själv förklarade det, hennes samarbete med kommunstyrelsens ordförande Jens Persson (C) inte fungerade. En ny ledare för Moderaterna skulle underlätta en koalition med Centern och en återkomst för M i den styrande majoriteten.
Resonemanget är rimligt. Samtidigt är det anmärkningsvärt att det är von Beetzen, som skött sitt uppdrag på det hela väl, som får maka på sig. Persson som trixat, agerat i strid mot lagen och ljugit, sitter däremot säkert på sin post. Kanske säger det, bland mycket annat, något om maktordningen mellan könen.
I Folkpartiet är Fredrik Lundgren, som kryssade sig upp till första plats 2010, nu förstanamn. Men även här har det varit strid. Lundgren fick intern kritik för sin ledarstil som kritikerna såg som auktoritär. Han vann förtroendeomröstningen bland medlemmarna men en tredjedel ville likväl ha bort honom.
Socialdemokraterna har inte fört någon strid inför öppen ridå. Men det står ändå klart att det har varit starka slitningar i partiet. Kommunalrådet Tord Tjernström övergår nu till att vara fritidspolitiker och gör det med inte så lite bitterhet. När det blåst snålt har han inte fått den uppbackning från partikamrater som kunde förväntas, menade Tjernström i intervju i lördagens Strengnäs Tidning.
Men mest egendomligt är Socialdemokraternas sätt att gå vidare. Leif Lindström fick först förtroendet att ta över fullmäktigeposten efter Lotta Grönblad och placeras nu som nummer två på kommunlistan. Detta trots att Lindström borde ses som en belastning för partiet.
Han har suttit som ordförande i Sevab under alla företagets ekonomiska misslyckanden och skandaler på senare år. Därtill är han föremål för en förundersökning för mened på grund av de löften han ska ha gett eller inte gett till tidigare restaurangägaren Veli Caglayan.
Oavsett vilken sida av lagen Lindströms agerande bedöms hamna på, ser det inte bra ut politiskt. Ett så stort parti som Socialdemokraterna borde kunna prestera en kommunlista utan sådana plumpar.