I veckan avslog landstingsfullmäktige en motion om att införa en "lokal vårdgaranti" inom akutsjukvården i Sörmland, undertecknad av moderaten Abshir Osman. Förslaget gick ut på att nuvarande riktlinjer, om att vistelsen på akutmottagningen ska uppgå till max fyra timmar för åtminstone 80 procent av patienterna, ska skärpas. Två timmar skulle den nya gränsen vara, inklusive en återbetalning av patientavgiften om väntetiden blir längre än så.
Vid en första anblick kan det låta som en god idé att på detta sätt ta krafttag mot kötiderna inom akutsjukvården. Man bör dock komma ihåg att förutsättningarna för den här typen av vård skiljer sig rejält från exempelvis ett inbokat besök inom primärvården. Mycket talar därför för att det är andra åtgärder som måste till för att korta väntetiderna.
Sedan fem år tillbaka har Socialstyrelsen genomfört årliga mätningar av väntetiderna vid landets akutmottagningar. En jämförelse mellan år 2010 och 2014 visar att den genomsnittliga väntetiden för patienterna på akuten har ökat med 28 minuter. I senaste mätning landar den på två timmar och 50 minuter. Samtidigt har tiden fram till en första läkarbedömning ökat med sju minuter under samma fyraårsspann, till 57 minuter. Snittökningen kan tyckas blygsam, men bakom döljer sig betydligt större ökning av väntetiden för en mindre grupp patienter.
Generellt kan man alltså säga att den som är i behov av akutvård får vänta allt längre. Det är naturligtvis problematiskt och skapar både frustration och lidande hos dem som drabbas. Hur situationen ser ut specifikt i Sörmland går inte att utläsa ur Socialstyrelsens siffror. Rapporteringen är obligatorisk först från och med i år. Mälarsjukhuset, Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett hör alla till den minoritet av landets totalt 70 akutmottagningar som inte har lämnat någon data för, exempelvis, medianväntetid till första läkarbedömning.
Men vad är då orsaken till svårigheterna med att minska väntetiderna inom akutvården? Socialstyrelsen pekar på komplexa samband som kan skilja sig mellan olika enheter: "Akutmottagningarna har olika förutsättningar vad gäller organisation och vårdutbud inom det sjukhus de tillhör, men också av akutmottagningens lokaler, organisation och bemanning."
För att minska väntetiden i Sörmland är det sannolikt i den änden förändringen måste ske – att fortsatt gräva i orsak-verkan-samband och fråga sig: Hur är akutsjukvården organiserad och vilka faktorer påverkar inflödet av patienter till denna? Är vårdplatserna och personalen tillräckligt många? Är det rätt patienter som söker sig till akuten, eller kan många av dem få hjälp på annan vårdinrättning?
Att skärpa riktlinjerna för väntetid och hålla tummarna för en förändring är att göra det väl enkelt för sig. I värsta fall skulle det kunna leda till felaktiga prioriteringar med risk för patienternas hälsa.