Ingen skillnad mellan privat och offentligt

Äldreomsorgen måste byggas ut. För att möta efterfrågan och för att upprätthålla kvaliteten behövs de privata utförarna som komplement till de kommunala.

Ledare2012-06-01 06:59
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Privat eller offentligt spelar ingen roll. Den slutsatsen drar Socialstyrelsen efter att ha sökt svar på frågan om driftsformens betydelse för äldreomsorgens kvalitet. Det finns nämligen inga entydiga och avgörande skillnader mellan de två formerna.

Konstaterandet är inte särskilt förvånande men det är bra att få det svart på vitt.
Socialstyrelsen vrider argumentet om driftsformens avgörande betydelse för vårdkvaliteten ur händerna på såväl förespråkare för som kritiker till entreprenader i äldreomsorgen. De som är emot dem framställer gärna ekonomisk vinst och vårdkvalitet som ömsesidigt uteslutande fenomen. Socialstyrelsen hittar inga
belägg för detta.

Det finns skillnader mellan de olika driftsformerna men de är små. För att beskriva dem använder Socialstyrelsen begrepp som strukturmått och processmått. Kommunala utförare verkar vara något bättre på sådant som personaltäthet, utbildning och boendestandard (strukturmått) och privata utförare verkar vara något bättre på sådant som att riskbedömningar för att förebygga trycksår och möjligheten för
de äldre att få välja mellan två maträtter (processmått).

Missförhållanden har rapporterats från både kommunala och privata utförare på senare år. Socialstyrelsen har dock kommit fram till att anmälningar enligt Lex Sarah, Lex Maria eller av privatpersoner är lika vanligt förekommande i offentligt driver verksamhet som i privat.

Rapporten visar att de äldre är positiva till möjligheten att få välja utförare, även om de, när det kommit till kritan, inte själva har valt. Enligt tidigare studier beror det på att när det väl är dags att välja har de äldres situation varit akut, varför de fått ta första tillgängliga plats.

Socialstyrelsen är dock noga med att poängtera att behövs det fler nationella studier inom detta relativt outforskade område. Bland annat för att ta reda på
vilka effekter konkurrensutsättningen och valfrihetsmodellen har fått. Hittills har dock tidigare gjorda studier visat att kommunernas kvalitetsmedvetande kan öka när verksamheten utsätts för konkurrens.

Trycket på äldreomsorgen kommer att öka framöver. Den del av befolkningen som kommer att efterfråga äldreomsorg kommer att växa och de äldre kommer att
ställa krav.

Därför låter det betryggande att Socialstyrelsen vill fortsätta att studera äldreomsorgen. Det finns mer att göra vad gäller effekterna av att konkurrensutsätta verksamheter och de äldres möjligheter att välja fritt. Att äldre som bor på mindre enheter är mer nöjda än de som bor på större enheter behöver också tas med när kommunerna ska planera nya boenden för att kunna möta den växande efterfrågan.

I och med Socialstyrelsens rapport borde frågan om driftsformens betydelse läggas åt sidan en stund. Fokus bör i stället läggas på hur äldreomsorgen ska bli ännu bättre över hela linjen. De privata utförarna kom till som komplement till de kommunala en gång i tiden och det är de fortfarande.

De kommer för övrigt att behövas framöver, inte minst för att kunna bygga ut
äldreomsorgen i takt med att de äldre blir fler.

Läs mer om