Så många som 20 procent av svenska 15-åringar når inte upp ens till den elementära nivå som krävs för att kunna tillgodogöra sig övrig undervisning. Det visar den senaste internationella PISA-undersökningen. Det finns också en växande grupp vuxna som knappt läser alls, varken romaner, tidningar eller facklitteratur.
Det är nedslående. Förmågan att tillgodogöra sig litteratur är inte bara som att råka gilla teater, opera, hårdrock eller dataspel. Att kunna läsa, och vant ta sig igenom också komplicerade texter, är en fråga om demokrati och medborgarskap.
Det är viktigt att kunna läsa till exempel fördjupande tidningsartiklar för att kunna bilda sig välgrundande politiska uppfattningar. Och med läsningen kommer också skrivförmågan. Den medborgare som kan formulera sig väl skriftligt har mycket större chans att bli hörd – av politiker, av myndighetspersoner och av allmänheten.
Bildning är ett kitt som förenar människor. Den mjukar upp gränserna mellan personer med olika social, etnisk och ekonomisk bakgrund. Litteraturens roll i bildningen är ovärderlig. Visst kan man lära sig saker och få nya perspektiv av att se på tv-serier och filmer. Men läsningen är unik eftersom den kräver en ansträngning som gör att orden, meningarna och perspektiven integreras i läsaren.
Det är därför som resultaten av till exempel PISA-undersökningen är alarmerande. Och det är därför som den beställda utredningen är så angelägen. Den ska lämna förslag på hur läsförmågan ska kunna förbättras hos skolelever av alla åldrar. Men inte nog med det. Sin anspråkslösa utformning till trots är dess syfte faktiskt ganska ambitiöst. Den ska även titta på hur mångfalden och kvaliteten på litteraturen ska säkras.
Den kanske viktigaste aspekten gäller stödet till översättning av utländsk litteratur. Bokutgivningen styrs huvudsakligen av konsumenternas efterfrågan. Svensk litteratur är mer efterfrågad än utländsk, särskilt böcker på andra språk än engelska. Därför finns det inte särskilt många nutida grekiska, ryska, marockanska eller filippinska böcker översatta till svenska.
Att öka tillgången på översatt litteratur är kulturpolitik när den är som bäst. Då bidrar den till att lyfta fram fler perspektiv än de svenska eller kommersiellt storsäljande.