Sällan hörs påståenden om att statens eller kommunens tjänstemän är alldeles för välbetalda eller att de borde bli mycket färre som i andra länder. Men handlar det om folkvalda så finns klankandet där, även i den politiska debatten ibland.
I själva verket är lönenivån för svenska riksdagsledamöter inte särskilt märkvärdig. Man kan undra hur många högre statliga tjänstemän – eller överläkare för den delen – som skulle finna sig i motsvarande villkor för liknande ansvar, osäkerhet och flackande på tjänsteresor.
Men en annan vinkel har en jämförelse som kvalitetstidningen The Economist i London gjorde härom veckan. Den ger ett perspektiv på frågan som sällan brukar finnas med när den diskuteras i etermedierna eller av riksdagens egna arvodespopulister som överläkaren Anders W Jonsson i Gävle, Centerpartiets gruppledare.
Tidningen ställde parlamentsledamöternas arvoden mot respektive lands BNP per invånare. Det blir ju högre löneläge för de flesta, även för statsanställda och för riksdagsledamöter, i ett land med högre levnadsstandard.
Sverige hör, visade The Economist, till de länder där arvodena ligger på en måttfull nivå. Där är Sverige på inget sätt ensamt. En rad länder i Europa har förmodligen likartade förhållanden som Sverige, och i en del fall lägre lönenivå för sina folkvalda.
Men det är inte bara Italien, som ju är beryktat för sina överdrifter ifråga om arvoden, som ligger påfallande mycket högre än Sverige i The Economists tabell. Där finns både mindre länder som Irland, Israel och Nya Zealand, och större som Kanada, Frankrike, Australien, Tyskland och Storbritannien.
Sverige utmärker sig är inte alls som något höglöneland för parlamentariker, vilket för övrigt är den ena delen av förklaringen till skillnaden mellan riksdagsledamöters och EU-parlamentarikers arvodesvillkor. De som sticker ut i Europa är Italien, och på andra håll en del u-länder med många fattiga men en välbetald överklass som sätter normen för parlamentsarvoden. Dit hör Brasilien, Indonesien och Kenya, med arvoden som jämfört med genomsnittsinkomster är skyhögt högre än de europeiska. De är inget att jämföra med. Men The Economists artikel är klargörande, för höga riksdagsarvoden är inte ett problem i Sverige.