En timme mer matematik i veckan för högstadieelever. Det begärde riksdagen i går, efter alliansmotioner. Därmed togs ytterligare ett viktigt steg i att komma till rätta med bristerna i det centrala kunskapsfält som matematiken utgör.
Hösten 2013 utökades matematikundervisningen i grundskolan med 120 timmar. På det följer alltså en likartad satsning i högstadiet, som ska träda i kraft hösten 2016 och beräknas kosta 490 miljoner kronor.
Parallellt med detta fortsätter det så kallade Matematiklyftet, som den förra regeringen gav i uppdrag till Skolverket att genomföra – när det visat sig att den metodik som tidigare använts gav dåligt resultat. Matematiklyftet syftar till att fortbilda matematiklärare och därmed utveckla matematikundervisningen. Skolverket räknar med att 37 000 matematiklärare (åtta av tio) efter läsåret 2015/2016 ska ha deltagit i satsningen.
Successivt förstärks således förutsättningarna för en bättre kunskapsinhämtning inom det matematiska området bland svenska skolelever. Och det behövs.
Det land som över tid har tappat allra mest i matematik i Pisa-undersökningen är Sverige. År 2012 låg Sverige på plats 25 av 34 bland OECD-länderna gällande just matematik, väl under genomsnittet. Mer än var fjärde svensk 15-åring klarade då inte grundnivån. Situationen är allvarlig.
Sveriges förmåga att stå sig i den ständigt ökande globala konkurrensen handlar i stor utsträckning om kunskap och innovationer. För elever med svag matematisk förståelse är en högskoleutbildning inom exempelvis naturvetenskap eller teknik inte att tänka på – och med den generella nedgång i matteresultaten som vi har sett riskerar bristen på sådan spetskompetens som företag redan i dag skriker efter att förvärras.
Men också vardagslivet blir svårt att klara för elever som går ut nian utan att ha med sig grundläggande matematiska kunskaper. Hur ska man till exempel kunna hantera sin privatekonomi och förstå vilka usla villkor ett valfritt snabblåneföretag erbjuder om man inte behärskar procenträkning? Att så mycket fokus läggs på just matematiksatsningar är, i ljuset av detta, inte särdeles konstigt.
Socialdemokraterna borde inte ha något emot satsningen på matematik. Ändå var de inte helt nöjda med att alliansen i går drev igenom tillkännagivandet om utökad matematikundervisning i högstadiet. Till Sveriges Radio sade Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet: "Jag tycker att det är synd att Alliansen och Sverigedemokraterna försöker måla upp en konflikt som egentligen inte finns. Vi vill göra detta samlat, att titta på läroplanen och inte ta ämne för ämne, lösryckt …" Men hennes slutsats borde ha varit att delta i beslutet.
Det finns alltid en risk för att en mängd överväganden och avvägningar gör att reformer drar ut på tiden. Med tanke på vilken viktig funktion matematiken har i samhället är det rätt att – när Matematiklyftet nu har gett bättre förutsättningar – skynda på.