Svaret som kom tillbaka, "oxi" – nej, betyder att kaos väntar. Än så länge är det dock oklart vilka former detta kaos kommer att ta.
Många unga personer röstade nej, förmodligen med en känsla av att de inte har något att förlora. Krisen har drabbat grekerna hårt. Arbetslösheten är så hög som 25 procent och bland unga över 50 procent. Medelinkomsten har sjunkit rejält och fattigdomen ökat. Tsipras har dessutom hävdat att ett nej inte betyder att Grekland lämnar euron, trots att ett eventuellt EMU-utträde är bortom hans kontroll.
Den så kallade trojkan, EU-kommissionen, ECB och IMF, har på sina håll kritiserats hårt för det stålbad som det grekiska folket tvingats genomgå. Men det gäller att minnas vad som egentligen ligger bakom krisen.
Sedan mitten av nittiotalet gjorde den grekiska staten konstant av med mer pengar än vad dess skatteintäkter medgett. Skattesystemet har läckt som ett såll och är behäftat med inkompetens och korruption. Det offentliga har varit mer än lovligt villigt att spendera. Statsskulden har således vuxit.
Genom kreativ bokföring lyckades Grekland ändå 2001 bluffa sig med i eurosamarbetet. I och med att det verkliga tillståndet i den grekiska ekonomin sedermera blev känt sköt landets lånekostnader i höjden. De två räddningspaketen, 2010 och 2012, och medföljande hårda sparkrav lanserades. När Tsipras och hans vänsterpopulistiska Syriza vann valet i januari i år var det dock med ett löfte om att spenderbyxorna skulle få göra nypremiär och att det skulle bli nej till fortsatt åtstramning.
Tsipras hållning har genomgående saknat trovärdighet. Det duger helt enkelt inte att kräva att EU-medborgare i andra länder ska betala för den grekiska oförmågan att få ordning på ekonomin. Dessutom har styrkan i den egna förhandlingspositionen hela vägen överskattats och förhållningssättet till situationen närmast varit arrogant – mer ödmjukt hade varit att be om internationell hjälp för att komma till rätta med landets dysfunktionella skatteförvaltning. Till sist användes alltså folket som nej-kör.
Frågan är vad som nu händer. Kommer förhandlingarna mellan Grekland och långivarna att kunna återupptas? Blir det några nya stödpaket? Kommer Grekland att kunna stanna kvar i eurosamarbetet?
Avgörande är vad den grekiska regeringen levererar för bud under kvällens EU-toppmöte samt de nästkommande dagarna.
I går meddelade den grekiske finansministern Yanis Varoufakis att han avgår. Varoufakis har gjort sig impopulär bland Greklands motparter i förhandlingarna och det vore inte otänkbart att hans sorti är ett försök att komma på bättre fot med trojkan.
Mycket talar för att det i så fall var väl sent påtänkt.