Spritsmugglingen till Sverige ökar. Från länder som Tyskland och Polen flyter stora mängder öl, vin och starksprit in. Förra året beslagtog Tullverket i södra Sverige 650 000 liter alkohol – en ökning med 40 procent jämfört med året innan. Smugglarna har även breddat sin repertoar av tillvägagångssätt för att föra in spriten.
Medan det tidigare mest handlade om att kuska alkoholen i skåpbilar har på senare tid en annan metod parallellt blivit allt vanligare, vilket Sveriges Radio rapporterade om i måndags. Alkoholen förs helt enkelt in med buss – det vill säga, smugglingen förtäcks som turistresor. Ombord på bussen finns personer som anlitas av organisatören och var och en av dessa får kvitton för en viss andel av spriten som har lastats ombord.
Från ett annat EU-land får en sådan mängd alkohol som kan anses vara för ens eget och ens familjs bruk föras in. De referensvärden som Tullverket utgår från i dessa sammanhang är EU:s gemensamma införselkvoter om 10 liter spritdrycker, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 110 liter öl. Det är även i ljuset av detta som smugglarna har börjat intressera sig för bussresor med inhyrda låtsatsturister ombord.
Den svenska alkoholpolitiken har som uttalat syfte att konsumtionen ska minskas. Det är på alla sätt logiskt med tanke på de stora negativa konsekvenser för folkhälsan och samhällsekonomin som alkoholen medför. Strävan mot målet att hålla drickandet nere syns bland annat genom kontrollerad försäljning via Systembolaget och hög alkoholskatt.
Men när skatterna på en vara utgör en stor del av priset uppstår också goda marginaler i samband med smuggling. Varan köps in i länder där skattesatsen är lägre, förs in och säljs svart i landet med högre skatt.
När det är tal om att höja skatten på alkohol och tobak brukar just risken för ökad smuggling ibland dyka upp som motargument. Men att låta detta göras till utgångspunkt i alkoholpolitiken vore att kapitulera för de skrupelfria personer som försöker tjäna sig en hacka, utan någon tanke på de långsiktiga konsekvenserna. Det gäller således att minnas att det finns goda skäl till att skattepåslaget är stort från första början.
Samtidigt har Tullverket vid ett flertal tillfällen framhållit att det inte finns något som tyder på att smugglingen skulle avta, snarare tvärtom. Resurserna är dessutom begränsade och mycket av spriten förblir oupptäckt. I mars kommenterade Ing-Marie Nilsson, Tullverkets chef för gränsskyddsgruppen i Ystad, situationen på följande sätt till Sveriges Radio: "Ibland kan det röra sig om upp emot en tio bilar som är väldigt aktuella och som man skulle vilja omhänderta, men vi har inte möjlighet för vi har inte så mycket folk."
Tullverkets resurser måste därmed stärkas, annars riskerar verktygen för att nå målet om en minskad alkoholkonsumtion att stegvis gå förlorade.