Kristdemokraterna hoppas kunna bidra till bättre etableringen på arbetsmarknaden för unga och nyanlända. På fredagens DN Debatt beskriver partiledaren Ebba Busch Thor och ekonomisk-politiske talespersonen Jakob Forssmed partiets förslag på området. Vad har då KD att komma med?
Bland annat vill man: Att de första 500 000 kronorna som personer upp till 25 år tjänar ska skattebefrias. Samma sak för den första halvmiljonen som en nyanländ tjänar under sina fem inledande år i Sverige. Vidare föreslås att momsen för reparation av cyklar, skor, lädervaror och kläder sänks från dagens 25 till 6 procent.
Skattebefriandet är dels tänkt att uppmuntra till arbete och dels verka för att hålla tillbaka höjningar av ingångslönerna. I bägge fall är det osannolikt att effekten skulle bli den avsedda.
En utbredd ovilja att jobba är knappast någon tungt vägande orsak till att många unga och nyanlända har svårigheter på arbetsmarknaden. Snarare handlar det om sådant som matchningsproblem, språksvårigheter och problem med att värdera kunskaper förvärvade i ursprungslandet. Mer pengar i plånboken i fall man får ett jobb gör det inte lättare att bli anställd.
Höga lägstalöner är också ett problem. Att ingångslönerna skulle sjunka med KD-förslaget är dock långt ifrån givet. Alliansens sänkning av arbetsgivaravgiften för unga medförde ju en de facto kostnadsminskning för företagen. Resultatet blev ändå få nya jobb till mycket hög kostnad för skattebetalarna.
KD:s idéer om lägre moms på vissa tjänster syftar till att skapa fler jobb som inte kräver längre utbildning. Det är visserligen sant att sådana arbeten är relativt sett få i en högteknologisk och kunskapsintensiv ekonomi som den svenska, vilket försvårar för dem med svag utbildningsbakgrund.
Sänkning av momsen är dock en omständlig och kostsam metod för att nå det målet. Jämför med sänkningen av restaurangmomsen som fick samma sysselsättningseffekt som de sänkta sociala avgifterna – få jobb för många skattekronor.
Att undantag i skattesystemet föreslås är en generell svaghet i KD:s förslag. Bristande enhetlighet skapar administrativa kostnader och ofta problem med gränsdragningar och en ständig drift mot nya avdrag och undantag som undergräver skattesystemet.
För förbättrad arbetsmarknadsetablering bland unga och nyanlända krävs andra metoder än de som KD föreslår, bland annat utbildningsinsatser och snabbare valideringsprocesser.
Frågan är också om det hittills inte så framgångsrika konceptet med yrkesintroduktionsanställningar (YA) inte kunde vidareutvecklas. Inom YA kombineras jobb med arbetsplatsutbildning för unga personer, i en form av lärlingsavtal. Ekonomiskt stöd utgår samtidigt till arbetsgivaren från staten.
I en färsk utvärdering från Statskontoret konstateras dock att kännedomen om YA är låg bland arbetsgivare samt att regelverket och ansökningsprocessen är krångliga och ställer till problem i Arbetsförmedlingens handläggning. Utrymme för förbättring finns.
Sedan hänger inte allt på politikerna. Fack och arbetsgivare måste se till att lägstalönerna i lågkvalificerade yrken sjunker över tid.