Helt plötsligt meddelades att Kina devalverar sin valuta, yuanen. Det finns flera skäl till det, men ett är att tillväxten sjunker i landet och exporten minskar.
Globaliseringen är väl aldrig så tydlig som när det kommer till ekonomi. Vi såg det efter Lehman Brother-konkursen i USA, som fick vittgående och långvariga konsekvenser över hela världen. Vi har sett – och ser – det i samband med Greklands skuldbörda. Den har fått hela Europa att fastna i en sämre konjunktur vilket i sin tur har fått konsekvenser inte minst i Kina.
Kina har under en tid haft problem med sin ekonomi. Tillväxten har sjunkit och beräknas i år "bara" bli sju procent. Bedömare tror att tillväxten kommer att bli lägre än så. Det finns ett intresse hos den kinesiska ledningen att ge sken av att tillväxten är högre än den i verkligheten är. Och detta för att det finns en målsättning att bli erkänd som ekonomisk stormakt.
Ett led i det arbetet är att få yuanen bedömd som en så kallad reservvaluta av Internationella valutafonden, IMF. För att lyckas med det måste yuanen anpassas till det som marknaden kräver och det är ytterligare ett motiv till devalveringen i går morse, svensk tid.
Men Kinas politiska ledning är nog i dagsläget mer bekymrad över att exporten av kinesiska varor sjunker. Under en längre tid har ambitionen varit att göra ekonomin mindre beroende av export och mer grundad på inhemsk konsumtion. Den omstöpningen har inte varit lyckosam, vilket innebär att Kina fortfarande är väldigt beroende av sin export.
När exporten minskade med åtta procent i juli, och de sämsta julisiffrorna på sex år var ett faktum, tvingades en devalvering fram. Exporten måste öka samtidigt som importen görs dyrare. Valutan anpassas till marknaden och det är tydligt att den kinesiska ledningen tar höjd för det som alla förväntar sig – nämligen en räntehöjning i USA.
En sådan förväntas i september. När den inträffar stärks den amerikanska dollarn liksom den kinesiska yuanen, eftersom Kina har sin valuta knuten till dollarn, vilket omedelbart skulle göra kinesiska varor dyrare och därmed slå mot exporten. Devalveringen blir ett sätt att lindra effekterna av ett sådant beslut i USA.
Man kan se på de internationella ekonomiska rörelserna och valutaförändringarna som ett ständigt pågående spel. Det som ett land gör får genast konsekvenser i andra länder, som vidtar motåtgärder för att dels begränsa effekterna i, dels gynna det egna landet. Spelet och alla turer är svåra att följa för folk i allmänhet, trots att alla förr eller senare och på olika sätt drabbas av det som händer.
Den kinesiska ambitionen att mer bygga sin ekonomi på inhemsk konsumtion har kommit på skam. Men det är en intressant målsättning som kan få stora politiska konsekvenser.
Fortsatt tillväxt, driven av ökad inhemsk konsumtion, är för Kina vägen för att bekämpa fattigdom, som fortfarande är betydande. På medellång sikt innebär det dock ökade ekonomiska klyftor mellan centrum och periferi, mellan stad och landsbygd, mellan kustområdena och inlandet. Hur Kinas ledning ska hantera sådana problem är en öppen fråga.