Klarar du dig en vecka utan bank-id?

Nyligen slogs bank-id ut i flera timmar på grund av en cyberattack. För det flesta var det mest irriterande. Men det visar ändå hur känsligt vårt samhälle är. Att en app i mobilen påverkar funktionen i så många andra tjänster. 

Vad skulle du göra om bank-id slutar att fungera i en vecka? Hur skulle du få vardagen att fungera?

Vad skulle du göra om bank-id slutar att fungera i en vecka? Hur skulle du få vardagen att fungera?

Foto: Oscar Olsson/TT

Ledare2025-04-28 06:53
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Vad skulle hända om du inte har tillgång till ditt bank-id och därmed inte kan swisha, logga in på din bank eller använda någon annan av de myriader tjänster som kräver att du kan identifera dig med hjälp av bank-id? 

Nyligen utsattes bank-id för en så kallad Ddos-eller överlastningsattack (Aftonbladet 24/4). Tjänsten slutade att fungera från halv nio till midnatt en vardagskväll. Ett par timmar utan bank-id är visserligen irriterande, men inte någon större katastrof för de flesta. 

Men skulle du klara ett dygn eller en vecka utan tjänsten?

Finansiella tjänster är vanliga mål för överlastningsattacker.
Finansiella tjänster är vanliga mål för överlastningsattacker.

En Ddos-attack innebär att en utomstående part försöker överbelasta en webbplats eller en server genom att skicka en mycket stor mängd internettrafik dit. Det gör att tjänsten kan bli långsam eller helt slås ut. Målet är antingen att orsaka ekonomisk skada eller att skapa oro i samhället genom att visa att angriparna kan slå ut en viktig tjänst.

Vi lever i ett samhälle där vi gradvis blir alltmer beroende av att viss teknik ska fungera. Det gör att vi även blir mer sårbara. En välriktad överlastningsattack och en stor del av vardagen slutar att fungera för flertalet svenskar.

Globalt är trenden tydlig – Ddos-attackerna blir allt fler och de riktas allt oftare mot finansiella tjänster, telekomtjänster och medier. De ökar dessutom i frekvens i samband med större politiska händelser. 

Så vem ligger bakom attackerna? De kan orsakas av hackare som vill skapa oro – för att de kan (Aftonbladet 24/4). Men de kan också vara en del av en medveten hybridkrigföring, som styrs av främmande makt.

Att kunna identifiera sig med bank-id blir allt vanligare för att kunna komma åt och använda en rad tjänster.
Att kunna identifiera sig med bank-id blir allt vanligare för att kunna komma åt och använda en rad tjänster.

Överlastningsattackerna kommer inte att bli färre framöver. Tvärtom lär de bli mer kraftfulla och mer sofistikerade i sin utformning.

Som samhälle behöver vi därför rusta oss. Företagen behöver göra vad de kan förstärka sitt skydd mot attackerna. Men inget skydd kommer att vara hundraprocentigt. Alla behöver bidra till att göra samhället mindre sårbart. 

Ett sätt, är att fundera på hur man exempelvis kan klara en vecka utan bank-id eller sin mobil? För det flesta är det möjligt – även om det är betydligt krångligare. Men om vi gått igenom vilka alternativ vi har blir startsträckan mycket kortare och vi som samhälle mer robust – om en eller flera cyberattacker slår ut flera viktiga tjänster.