I en så omfattande verksamhet som sjukvården kommer det alltid att finnas det som fattas eller görs fel – förutom att det finns livsstilar och affärsintressen som sätter krokben för sjukvården.
Sveriges Television börjar sin insats i valrörelsen med att den här veckan ta upp klagande på vården. Tv-personal har ställts upp framför sjukhusentréer. Säkert kan de hitta någon som kan få vara missnöjd i rutan. De hade också fått fram en patient i Västernorrland som fått vänta farligt länge med rätt diagnos och rätt åtgärd vid elakartad hudcancer. Men detta är ju undantag, och inte alls en rättvisande mätare på hur sjukvården faktiskt brukar fungera.
Sjukvården är ett användbart ämne i missnöjessammanhang. Befogade synpunkter om sådant som kan förbättras åtföljs av många missriktade och kontraproduktiva krav, som gör sig bra som klago-tv. Det görs till exempel stort nummer av att det kan ta tid att vänta på sjukhusens akutmottagningar, dit alldeles för många åker när de i stället borde visa upp sina småkrämpor i primärvården.
Allt är inte bra i svensk vård. Men det gäller att förstärka bara på de svaga punkterna. Det finns eftersatta sektorer, inte minst i psykiatrin, och det finns fortfarande en del onödiga köer fast det blivit bättre där. Men det betyder mycket mer att ge vård på rätt nivå, att förebygga och därför inte behöva bota, att inte fel- och övermedicinera – och inte minst att hålla småsaker och primärvårdsjobb borta från dyra akut- och specialistkliniker. Ju viktigare något är för folkhälsa, vårdresultat och riktig resursanvändning i vården, desto sämre gör det sig oftast i missnöjes-tv.
Dessutom har svensk sjukvård internationellt påfallande goda resultat ifråga om folkhälsa, dödlighet och andra klargörande mått på det som uträttas. Den har däremot inte anmärkningsvärt höga kostnader.
Att sjukvården ger svenska folket ett bra resultat för skattepengarna hör till de sanningar som nämns så sällan att de kan verka smått hemligstämplade. Det är som med att det särskilda bostadstillägget är ett så effektivt skyddsnät mot riktig fattigdom bland pensionärer. Eller att Sverige är världsbäst bland industriländerna, eller minst dåligt, på att ha låga koldioxidutsläpp och ändå en stor industri, kärvt klimat och hög levnadsstandard.
I vart fall råkar SVT:s sjukvårdssatsning sammanfalla med att det i Tyskland uppmärksammas att konsult- och revisionsföretaget KPMG påmint om hur Sverige och ett par andra nordiska länder är så mycket effektivare på att ge god vård, till kostnader som ligger påtagligt lägre än exempelvis de tyska. Detta var stort uppslaget i den stora tyska tidningen Die Welt så sent som härom dagen.
Men det är inte nytt. I många länder lyckas vårdens personalgrupper och dess organisation göra av med stora pengar på att pyssla om patienter med fler vårddagar och annat, men trots personalinsatsen inte uträtta mer när det gäller vetenskaplig nivå och bot och lindring.
I all sjukvårdspolitik gäller det att skilja det som verkligen ger förbättrade vårdresultat från det som kan kännas angenämt för något visst intresse – men i själva verket försämrar effektiviteten och kostar mer utan att ge mer hälsa för pengarna.