Vårdvalet infördes 2010. Fram till oktober 2011 ökade sedan antalet vårdcentraler med 19 procent. Konkurrensverket ser förutom ökad tillgänglighet även kvalitetshöjningar. På platser där nya vårdcentraler etableras är patienterna mer nöjda, både med de privata och med de landstingsdrivna vårdcentralerna.
Konkurrensverket slår fast att villkoren för fungerande konkurrens i primärvården är uppfyllda i större delen av landet. Nio av tio svenskar känner till möjligheten att välja vårdcentral, två av tre anser att de har tillräcklig information för att göra ett aktivt val. Fyra av fem har mindre än fem minuters ytterligare bilresa för att nå den näst närmaste vårdcentralen.
Läsare av denna tidning behöver inte söka sig långt bort för att hitta positiva följder av konkurrensen. Med vårdvalet öppnade fyra privata vårdcentraler i Sörmland – en i Eskilstuna, två i Strängnäs, en i Flen. Det innebar en ökning från 22 till 26 vårdcentraler i länet. Kvalitetsförbättringen är tydligast i Flen, där den enda tidigare landstingsdrivna vårdcentralen drogs med bemanningsproblem. Efter etableringen av en privat konkurrent förbättrades situationen på den landstingsdrivna vårdcentralen, som tidningen har berättat tidigare. I dag har Flen två väl fungerande vårdcentraler.
Det finns nu en förfrågan om start av en privat vårdcentral i Nyköping. Även i Gnesta, Trosa och Oxelösund finns en marknad för nyetableringar. De tre kommunerna har bara en vårdcentral var, trots ett invånarantal på tio-elva tusen vardera.
Knappt någon del av Sörmland har en befolkningstäthet som omöjliggör konkurrens. Men på de platser där så är fallet har landstinget självklart ett ansvar för att tillhandahålla god vård, även om det skulle kosta mer än på andra håll.
Samtidigt behöver inte konkurrens missgynna resurssvaga och vårdkrävande personer. I den omdebatterade SNS-skriften "Konkurrensens konsekvenser" refereras en oberoende utvärdering av vårdvalreformen i Stockholm. En slutsats är, enligt kapitelförfattaren Anders Anell, att "vårdutnyttjandet har ökat i alla åldersgrupper och mer i vårdtunga grupper, liksom i områden med lägre inkomster. Det ger indikationer på att vårdutnyttjandet snarast fördelats mer rättvist efter vårdvalsreformen".
Anell konstaterar att observationer av positiva fördelningseffekter i Stockholm stämmer väl överens med andra studier av hur primärvård används av olika socioekonomiska grupper.
Här pekar alltså utvärderingarna i allt väsentligt i en riktning: Vårdvalreformerna har varit framgångsrika. Konkurrens fungerar i primärvården. Det talar för fler steg i den här riktningen. Landstinget Sörmland bör följa Stockholm och utvidga den fria etableringen till fler områden än allmänläkarverksamhet, exempelvis till barnhälsovård, mödrahälsovård och förlossningsvård.