Strejken hos flygbolaget Norwegian fortsätter. Fler än 600 piloter deltar och 35 000 personer på resande fot i Skandinavien beräknas dagligen drabbas av de inställda turerna. Än finns ingen lösning i sikte.
I fjol gjorde Norwegian en förlust på 1,7 miljarder svenska kronor. Fackföreningen Parat motsätter sig dock sådana besparingsåtgärder som skulle innebära försämringar för företagets piloter, såsom frysta löner och mindre förmånliga pensionsvillkor. Dessutom vill man att piloterna ska vara anställda direkt under moderbolaget och inte hos bemanningsföretag.
Med början från 1990-talets mitt, då den europeiska flygmarknaden avreglerades, har konkurrensen blivit allt hårdare. Priserna har kontinuerligt pressats nedåt. För att som företag kunna överleva under dessa förhållanden krävs anpassning och effektivisering.
På många sätt påminner det som nu händer i flygbranschen om det som, till följd av globaliseringen, har skett inom tillverkningsindustrin.
När handelshinder monteras ner och länder öppnar upp för ökat utbyte kan mogna ekonomier med höga lönenivåer få svårt att hävda sig inom vissa områden. År 2012 granskade Internationella arbetsorganisationen (ILO) lönerna i 72 länder. Man tittade helt enkelt på hur stark köpkraften var för en snittlön i landet, om den spenderades i USA. Norge hamnade på andra plats i jämförelsen och Sverige på sjunde, med en köpkraft som i bägge fall var mer än dubbelt så hög som det globala snittet.
I Norden har vi alltså vant oss med rejält höga löner. För ett högstatusyrke som pilot extra mycket så. I takt med att den internationella pressen ökar är det därför inte konstigt att missnöjesyttringarna haglar.
Samtidigt måste man minnas att den minskade protektionismen i grunden är godartad. Den ger inte bara människor från fattigare länder en rättfärdigad möjlighet att öka sitt välstånd – utbytet av idéer och resurser mellan olika marknader är långsiktigt gynnsamt för alla inblandade.
Visst finns även skräckexempel på hur den globala tillgängligheten har lett till ett rent utnyttjande av människor, exempelvis inom sjöfarten. Där förekommer att fartyg registreras i stater med svag arbetsrätt, varpå arbetskraft från fattiga länder anställs, vilkas rättigheter och löner sedan hårddumpas. Sådant ska naturligtvis alltid motverkas och ILO:s sjöarbetskonvention har här en viktig roll att spela.
Steget därifrån till den Norwegian-personal som för närvarande strejkar är dock långt. Om piloterna inte är beredda att ge upp några av sina förmåner är risken överhängande att deras arbetsgivare snart inte finns kvar. Det går helt enkelt inte, i dagens läge, att föreställa sig de nordiska länderna som isolerade enheter, där redan höga löner kan fortsätta växa genom att andra aktörer hålls utanför och borta.