Risken att bli sjukskriven för stressrelaterad psykisk ohĂ€lsa Ă€r störst för kvinnor mellan 30â39 Ă„r, det vill sĂ€ga den tid dĂ„ mĂ„nga har smĂ„ barn.
SamhĂ€llsdebatten om jĂ€mstĂ€lldhet har lĂ€nge fokuserats pĂ„ frĂ„gor som lika lön för lika arbete eller om hur förĂ€ldraförsĂ€kringen ska utformas. Men förra Ă„ret hĂ€nde nĂ„got. Ett av nyorden 2024 var âsoft girlâ.
âSoft girl-trendenâ handlar om kvinnor som helt eller delvis lĂ€mnar yrkeslivet för att ta hand om hemmet. En viktig del av livet för en "soft girl" Ă€r att fokusera pĂ„ att mĂ„ bra. Deras partner fĂ„r stĂ„ för försörjningen.
Gruppen som drömmer om livet som âsoft girlâ Ă€r sannolikt betydligt större Ă€n de som gör slag i saken. Men trenden sĂ€ger Ă€ndĂ„ en hel del om vĂ„r samtid. Eller som JĂ€mstĂ€lldhetsmyndigheten skriver pĂ„ sin webbsida: âSoft girl-trenden bör ses i ljuset av samhĂ€llets kravâ.
SÄ Àr det. Kraven pÄ kvinnor Àr ofta för höga. Sedan mÄnga Är tillbaka Àr det exempelvis kÀnt att mÀns stressnivÄer minskar nÀr de kommer hem frÄn jobbet, medan kvinnors ökar. Och det Àr en stress som syns i statistiken.
Oavsett yrke löper kvinnor mer Ă€n dubbelt sĂ„ stor risk som mĂ€n att bli sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohĂ€lsa, konstaterade FörsĂ€kringskassan förra Ă„ret. Risken att bli sjukskriven Ă€r störst för kvinnor mellan 30â39 Ă„r, det vill sĂ€ga den tid dĂ„ mĂ„nga har smĂ„ barn.
Höga stressnivÄer, som leder till psykisk ohÀlsa kan Àven bidra till andra sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Hur kvinnors stress kan minska Àr dÀrför nÄgot som fler borde fundera pÄ sÄ hÀr i alla hjÀrtans dag-tider.
En kÀrlekshandling kan vara att se till att arbetsfördelningen blir mer jÀmstÀlld i hemmet. Och nej, det handlar det inte om att fler kvinnor ska bli försörjda av sina mÀn och sköta all markservice hemma. Det handlar om att mÀnnen mÄste göra mer, stÀda, gÄ ut med soporna och vabba fler dagar.
Vi lever i ett samhÀlle som bygger pÄ principen att du ska försörja dig sjÀlv och bidra till vÀlfÀrden. Förskolor, skolor, sjukvÄrd och Àldreomsorg finansieras av att sÄ mÄnga som möjligt Àr med och betalar skatt. Visst, det finns stora och synbara sprickor i detta samhÀllskontrakt. Men dessa sprickor skulle inte bli mindre och fÀrre om fler blev hemmafruar. Det skulle bara leda till ett samhÀlle dÀr kvinnors egenmakt minskar.
För Àven pÄ det individuella planet blir det skillnad. Den lön du fÄr ligger till grund för en rad socialförsÀkringar. Den pÄverkar vad du kan fÄ ut om du blir sjuk, Àr förÀldraledig och vilken pension du fÄr.
UngefĂ€r hĂ€lften av Ă€ktenskapen slutar i skilsmĂ€ssa. De, oftast kvinnor, som hade rĂ€knat med att de gemensamma inkomsterna Ă€r tillrĂ€ckliga för ett gott liv kan snabbt hamna i ett lĂ€ge dĂ€r pengarna inte rĂ€cker ens till det nödvĂ€ndigaste. Visionen om ett liv som en "soft girl" möter den hĂ„rda verkligheten. Ăr man mitt i livet finns ofta möjligheter att öka inkomsterna, Ă€ven om det Ă€r tufft. Men har man hunnit gĂ„ i pension Ă€r det svĂ„rare.
Varje vab-dag innebÀr förlorad inkomst.
Valen i livet pÄverkar. Just nu befinner vi oss mitt i vabbruari. Förra Äret tog kvinnorna ut 62 procent och mÀnnen 38 procent av vab-dagarna i Eskilstuna och StrÀngnÀs. I Flen Àr mÀnnen lite bÀttre pÄ att vabba, de tog ut 40 procent av vab-dagarna och kvinnorna 60 procent 2024. Det finns visserligen ett mörkertal i de hÀr siffrorna inte minst i form av vobb, det vill sÀga att man jobbar hemma nÀr barnet Àr sjukt. Men faktum kvarstÄr att kvinnor drar ett tyngre vab-lass i mÄnga familjer och att varje extra dag gör skillnad för den egna ekonomin.
UtrÀkningar frÄn LÀnsförsÀkringar visar att den som har en mÄnadslön pÄ 36 000 kronor, förlorar 400 kronor per dag i lön och120 kronor i pension för varje uttagen vab-dag. Det gÄr att kompensationsspara för den uteblivna pensionen, men dÄ mÄste man sÀtta undan 180 kronor per vab-dag (NA 2/2). Och för att vara sÀker pÄ att man kan rÀkna hem dessa pengar nÀr man vÀl gÄr i pension behöver man dessutom göra dem till enskild egendom.
För de som Àr gifta finns Àven ett enklare sÀtt att jÀmna ut skillnaderna. Makarna kan bestÀmma sig för att den som tjÀnar minst och kanske Àven vabbar mest ska ta över den andre makens prremiepension som en extra försÀkran om en tryggare Älderdom.
Mer jÀmstÀlld ekonomi men ocksÄ en bÀttre fördelning av sysslorna i hemmet kan helt enkelt vara en kÀrlekshandling vÀrd namnet.