Risken att bli sjukskriven för stressrelaterad psykisk ohälsa är störst för kvinnor mellan 30—39 år, det vill säga den tid då många har små barn.
Samhällsdebatten om jämställdhet har länge fokuserats på frågor som lika lön för lika arbete eller om hur föräldraförsäkringen ska utformas. Men förra året hände något. Ett av nyorden 2024 var ”soft girl”.
”Soft girl-trenden” handlar om kvinnor som helt eller delvis lämnar yrkeslivet för att ta hand om hemmet. En viktig del av livet för en "soft girl" är att fokusera på att må bra. Deras partner får stå för försörjningen.
Gruppen som drömmer om livet som ”soft girl” är sannolikt betydligt större än de som gör slag i saken. Men trenden säger ändå en hel del om vår samtid. Eller som Jämställdhetsmyndigheten skriver på sin webbsida: ”Soft girl-trenden bör ses i ljuset av samhällets krav”.
Så är det. Kraven på kvinnor är ofta för höga. Sedan många år tillbaka är det exempelvis känt att mäns stressnivåer minskar när de kommer hem från jobbet, medan kvinnors ökar. Och det är en stress som syns i statistiken.
Oavsett yrke löper kvinnor mer än dubbelt så stor risk som män att bli sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, konstaterade Försäkringskassan förra året. Risken att bli sjukskriven är störst för kvinnor mellan 30—39 år, det vill säga den tid då många har små barn.
Höga stressnivåer, som leder till psykisk ohälsa kan även bidra till andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom. Hur kvinnors stress kan minska är därför något som fler borde fundera på så här i alla hjärtans dag-tider.
En kärlekshandling kan vara att se till att arbetsfördelningen blir mer jämställd i hemmet. Och nej, det handlar det inte om att fler kvinnor ska bli försörjda av sina män och sköta all markservice hemma. Det handlar om att männen måste göra mer, städa, gå ut med soporna och vabba fler dagar.
Vi lever i ett samhälle som bygger på principen att du ska försörja dig själv och bidra till välfärden. Förskolor, skolor, sjukvård och äldreomsorg finansieras av att så många som möjligt är med och betalar skatt. Visst, det finns stora och synbara sprickor i detta samhällskontrakt. Men dessa sprickor skulle inte bli mindre och färre om fler blev hemmafruar. Det skulle bara leda till ett samhälle där kvinnors egenmakt minskar.
För även på det individuella planet blir det skillnad. Den lön du får ligger till grund för en rad socialförsäkringar. Den påverkar vad du kan få ut om du blir sjuk, är föräldraledig och vilken pension du får.
Ungefär hälften av äktenskapen slutar i skilsmässa. De, oftast kvinnor, som hade räknat med att de gemensamma inkomsterna är tillräckliga för ett gott liv kan snabbt hamna i ett läge där pengarna inte räcker ens till det nödvändigaste. Visionen om ett liv som en "soft girl" möter den hårda verkligheten. Är man mitt i livet finns ofta möjligheter att öka inkomsterna, även om det är tufft. Men har man hunnit gå i pension är det svårare.
Varje vab-dag innebär förlorad inkomst.
Valen i livet påverkar. Just nu befinner vi oss mitt i vabbruari. Förra året tog kvinnorna ut 62 procent och männen 38 procent av vab-dagarna i Eskilstuna och Strängnäs. I Flen är männen lite bättre på att vabba, de tog ut 40 procent av vab-dagarna och kvinnorna 60 procent 2024. Det finns visserligen ett mörkertal i de här siffrorna inte minst i form av vobb, det vill säga att man jobbar hemma när barnet är sjukt. Men faktum kvarstår att kvinnor drar ett tyngre vab-lass i många familjer och att varje extra dag gör skillnad för den egna ekonomin.
Uträkningar från Länsförsäkringar visar att den som har en månadslön på 36 000 kronor, förlorar 400 kronor per dag i lön och120 kronor i pension för varje uttagen vab-dag. Det går att kompensationsspara för den uteblivna pensionen, men då måste man sätta undan 180 kronor per vab-dag (NA 2/2). Och för att vara säker på att man kan räkna hem dessa pengar när man väl går i pension behöver man dessutom göra dem till enskild egendom.
För de som är gifta finns även ett enklare sätt att jämna ut skillnaderna. Makarna kan bestämma sig för att den som tjänar minst och kanske även vabbar mest ska ta över den andre makens prremiepension som en extra försäkran om en tryggare ålderdom.
Mer jämställd ekonomi men också en bättre fördelning av sysslorna i hemmet kan helt enkelt vara en kärlekshandling värd namnet.