Valår. Socialdemokraterna i opposition. Första maj. Det brukar bädda för överord. I år sattes tonen redan i Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion. Regeringen kommer att lämna efter sig ett tydligt eftermäle, skriver partiet i inledningen. "Arbetslösheten steg. Skolresultaten sjönk. Överskott vändes till underskott."
Påståendena är antingen vilseledande eller rymmer ett lika vilseledande budskap att Socialdemokraterna föreslår något väsentligt annorlunda än regeringen.
"Arbetslösheten steg." Andelen arbetslösa av arbetskraften steg mycket riktigt under alliansregeringen. Men det skedde först i samband med den snabbaste och djupaste ekonomiska krisen i världsekonomin sedan den stora depressionen på 1930-talet. Trots det är sysselsättningsgraden nu högre än vad den var vid maktskiftet. I åldersgruppen 16-64 år har den mellan 2006 och 2013 gått upp från 74,5 till 75,5 procent. Det ger Sverige den högsta sysselsättningen i EU.
Socialdemokraterna föredrar dock att på EU-nivå jämföra arbetslöshetssiffror. Därmed lyfter de fram som föredöme EU-länder som ligger lägre än Sverige tack vare sina många hemmafruar, låg pensionsålder eller båda.
Sverige har egna sätt att snygga till siffrorna över arbetslösa. Den främsta var att placera dem i kategorin sjukskrivna och förtidspensionerade, vilket Socialdemokraterna framgångsrikt praktiserade. Under alliansregeringen har denna grupp minskat med totalt 250 000 personer.
Så kan svensk arbetsmarknad också beskrivas: EU:s högsta sysselsättning, trots vår lilla öppna, exportberoende ekonomi som drabbades hårt av krisen och trots att arbetskraften har fyllts på med 250 000 tidigare sjukskrivna och förtidspensionerade.
"Skolresultaten sjönk." Ja, de har sjunkit under lång tid. De avgörande skolreformerna har i sin tur inte trätt i kraft förrän i början av denna mandatperiod och några uppmätta resultat av dem finns knappast. När det sedan kommer till den nya lärarutbildningen, återinförda speciallärare, förstelärartjänster, nya läroplaner, nya och tidigare betyg och mycket annat har Socialdemokraterna ibland varit för reformerna, ibland röstat emot, nästan alltid accepterat dem i efterhand. Men så gott som aldrig har S tagit initiativ till dem. Utbildningsdepartementets reformlåda var tom när Jan Björklund tog över.
"Överskott vändes till underskott." Detta är den mest egendomliga punkten i det socialdemokratiska budskapet. Att statens budget går med underskott i en utdragen världsekonomisk nedgång är inget konstigt. Samma sak hände vid den mer måttfulla avmattningen under S-regeringen 2003 och 2004. Till saken hör att Sveriges statsskuld är liten och låneräntan rekordlåg.
Men här finns även ett stort mått av hyckleri. Även Socialdemokraternas budgetförslag har visat ett negativt budgetsaldo. Ta de senaste tre åren. För 2012 motionerade Socialdemokraterna för ett finansiellt sparande på noll men i praktiken minus, liksom regeringen. För 2013 angav S det till minus 0,5 procent, mot regeringens minus 0,6 och för 2014 till minus 1,5 vilket var samma som regeringen.
Det är långt mellan ord och handling hos Socialdemokraterna.