Den politiska ledningen i Eskilstuna intog i våras en hård hållning när det gäller de fattiga EU-migranter som vistas i kommunen. Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet i stadshuset har sagt nej till att avsätta kommunala medel till stöd för tiggarna.
Frågan försvinner dock inte. Tiggarna är kvar och efter sommar kommer höst och vinter, då avsaknad av varma och trygga sovplatser blir akut med tanke på möjliga konsekvenser. Inom Socialdemokraterna finns också en opposition till den linje som partiet driver i stadshuset. Bland annat SSU i Sörmland, ABF i Sörmland och Sara Karlsson (S), riksdagsledamot från Eskilstuna, har framfört hård kritik.
För Jimmy Jansson (S) och kollegorna i majoriteten är det förstås svårt att snabbt göra en vändning på 180 grader. Politisk prestige är en besvärlig sak. Den i kommuntoppen som vill hitta en väg till en mer anständig ståndpunkt har ändå mycket att hålla i.
Det finns ett fullmäktigebeslut från i oktober om att Eskilstuna kommun tillsammans med frivilligorganisationer ska hitta sätta att förbättra EU-migranternas sociala situation. Tjänstemän i kommunen har fört sådan dialog med frivilligorganisationer och även undersökt möjligheter att hitta boendealternativ. I samband med avhysningen av EU-migranterna från tunneln under tågstationen, nämnde kommunalrådet Annelie Klavins Nyström (M) en framtida stadsmission när hon skulle förklara vart de avhysta skulle flytta. Tjänstemännen som arbetar med frågan i Eskilstuna kommun ser heller ingen annan lösning är att kommunen är med och betalar.
Och nu kan den politiska ledningen ha påbörjat en revidering av sin position. Inför kommunstyrelsens möte på tisdag nästa vecka finns ett förslag på en avsiktsförklaring om samarbete med föreningen Eskilstuna Härbärget, som bildats på initiativ av Svenska kyrkan. Samarbetet rör start av en stadsmissionsverksamhet i Eskilstuna. Målgruppen är personer i akut hemlöshet och annan social utsatthet.
I avsiktsförklaringen nämns att hemlöshetsproblematiken rör bland annat EU och internationella frågor. I kommunledningskontorets synpunkter som finns med i beslutsunderlaget, och har kommundirektörens underskrift, sägs att människor som kommer i fråga för stadsmissionens verksamhet är personer som är folkbokförda i kommunen såväl som utsatta EU-medborgare.
Det återstår att se det avtal reglerar kommunens relation med stadsmissionen. En nyckelfråga är hur mycket offentliga medel som kommer att anslås till verksamheten. Om stadsmissionen ska arbeta med EU-migranter måste den totala budgeten vara större än den som kyrkan har i dag till stöd för hemlösa.
I grunden är frågan enkel. Att ge dessa människor tak över huvudet och minska deras utsatthet är varken svårt eller dyrt för kommunen. Det mänskliga priset – och det politiska – vid alternativa scenarier i vinter är hur som helst högre.